I Sverige finns ungefär 750.000 fastigheter med enskilda avlopp, d.v.s. avlopp som inte är ansluta till kommunens avloppssystem. Av dessa har flera hundra tusen fått sina avlopp underkända och måste nu åtgärda det. Det är bland annat vanligt att avslagen handlar om att nivåerna av fosfor som släpps ut är för höga.
Vilket avloppssystem ska du ha?
Den lösning eller teknik du väljer för att rena ditt avloppsvatten måste passa för platsen där fastigheten står, leva upp till lagkrav och vara lämplig för den typ av jord eller mark som fastigheten har runt sig. Här nedan är en lista över de saker du måste tänka på när du ska anlägga enskilt avlopp.
Kommunens miljönämnd. Innan du börjar anlägga enskilt avlopp måste du få tillstånd från din kommuns miljönämnd. Ta därför kontakt med miljökontoret innan du väljer anläggning eller påbörjar arbetet. Det är miljönämnden som bestämmer vad för typ av anläggning och vilken standard anläggningen måste leva upp till som du får använda.
Sakkunnig anläggare. Det avlopp du väljer måste anläggas av sakkunnig person, det vill säga någon med erfarenhet eller utbildning i att anlägga enskilt avlopp. I många fall krävs omfattande grävarbete för att få lösningarna på plats. Men det finns idag lösningar också utan att gräva.
Avloppets placering. Du behöver också veta var du lämpligen placerar avloppet. Här kan miljönämnden ha synpunkter och nedan kan du se några saker du behöver ta hänsyn till.
- Miljöskydd. Miljönämnden/miljökontoren arbetar efter Naturvårdsverket råd om små avlopp och delar in kraven för miljöskydd i två nivåer – normal skyddsnivå respektive hög skyddsnivå. Är området som fastigheten ligger i extra känsligt? Finns det problem med övergödning t.ex.?
- Hälsoskydd. En stor anledning till varför rening av avloppsvatten är viktigt är för att minska smittspridning. Ligger fastigheten nära en badplats? Ligger den nära en dricksvattenbrunn eller har du grannar nära inpå med andra enskilda avlopp? Sådana saker spelar in när du ska välja lösning och placering av densamma.
- Finns det några satsningar från kommunens sida på kretslopp av toalettavfall? Återigen, hör med miljönämnden och din kommun.
- Markens beskaffenhet. Är marken sandig eller lerig? Hur lång är det till grundvattnet från markytan? Markens beskaffenhet avgöra vilken lösning som du kan välja.
- Om du har lite utrymme på tomten kanske du behöver lägga anläggningen på grannens mark/tomt. Då behövs ett servitut som säger att du får använda grannens mark.
- Vissa lösningar kan kräva att du behöver renovera badrum eller ledningar i huset. Andra lösningar kräver det inte.
Lagar och regler kring enskilda avlopp
Det är alltså miljönämnden i din kommun som bestämmer vilka krav som gäller för din fastighet och ditt enskilda avlopp. Som ovan nämndes till exempel om fastigheter ligger i ett extra känsligt område eller om det finns problem med övergödning t.ex.
Tänk på att det är du som äger avloppet som också är ansvarig för att det fungerar som det ska, även om du tar in någon extern konsult/expert som hjälper dig installera avloppet.
Ekonomi
Det är inte bara själva investeringskostnaden du ska tänka på när du köper och installera enskilt avlopp. Du bör också ta reda på driftskostnaden för att kunna räkna ut vad ditt köp egentligen innebär. Först betalar du för köp av anläggning, eventuell installation och dragning av el. Sedan kommer du betala för slamtömning, eventuell el, kemikalier, lösa delar/förbrukningsvaror och service på avloppet.
Avloppsanläggningar som är kandidater för enskilt avlopp
Här nedan hittar du lösningar för enskilt avlopp. Klicka på länkarna för att läsa mer. Du kan också läsa mer om kemisk fällning och fosforfälla som behövs för att rena avloppsvattnet från fosfor.
Kom ihåg att det är du som fastighetsägare som är ytterst ansvarig för ditt enskilda avlopp och att det är kommunens miljönämnd som bestämmer vad för typ av lösning som är godkänd.
- Markbädd
- Minireningsverk
- Infiltrationsanläggning
- Kemisk fällning
- Fosforfälla
Fosforfälla som del av ett enskilt avlopp
Fosforfiltret består antingen av en filterkassett eller filtermaterial i lösvikt som normalt är kalkbaserat och har en hög bindningskapacitet av fosfor. Efter att vattnet passerat fosforfällan leds vattnet ut till recipienten (som t.ex. kan vara sjö eller dike).
Reningsprocessen består normalt av tre steg med olika typer av reningar:
- Mekanisk rening (sedimentering med slamavskiljare)
- Biologisk rening (t.ex. markbädd där mikroorganismer bryts ned)
- Kemisk rening (fosforfälla)
Kemisk fällning
Kemisk fällning kan användas som det första steget i reningsprocessen av avloppsvatten. Den kemiska fällningen behövs för att rena avloppsvattnet på fosfor, och de kemikalier som används för att binda fosfor är vanligtvis aluminium eller järnföreningar.
Kemisk fällning kan användas som komplement till markbädd och infiltrationsanläggning för att få en bättre och mer effektiv fosforrening och innebär att reduceringen av fosfor sker innan eller i direkt anslutning till att avloppsvattnet når slamavskiljningen. Det finns en annan lösning där reningen av fosfor görs som ett tredje och sista steg i processen, men då bara som ett komplement till markbädd. Då kallas lösningen för fosforfälla i stället.
Så här ser reningsprocessen ut vid användning av kemisk fällning i kombination med markbädd eller infiltrationsanläggning.
- Kemisk rening av fosfor (kemisk fällning)
- Mekanisk rening (sedimentering med slamavskiljare)
- Biologisk rening (mikroorganismer bryts ned)
Vad som sker i kemisk fällning
När kemisk fällning kombineras med markbädd eller infiltrationsanläggning tillförs aluminiumkemikalien (eller järnföreningen) i ledningssystemet så att det kommer in före eller i samband med avskiljningen av slammet.
Det som sker då är att kemikalien reagerar med fosforen vilket leder till att det bildas så kallade ”flockar” som klumpar sig med det material som blivit uppslammat. Flockarna sjunker då ner till botten av slamavskiljaren och bildar ett slam rikt på fosfor. I slamavskiljaren rör sig vattnet långsamt och gör att slam, fetter och större partiklar sjunker ned till botten.
Sedan förs vattnet vidare till den biologiska reningen där mikroorganismer bryts ned innan det lämnar anläggningen för att nå recipienten (som t.ex. kan vara dike, sjö eller grundvatten).
Kemisk fällning är alltså till för att avskilja fosfor från BDT och WC vatten. Det fosforrika slammet som bildas kan sedan behandlas i en komposteringsanläggning eller rötanläggning för att sedan användas som gödsling av åkermark.
Systemet för kemisk fällning
För att kunna installera och använda dig av kemisk fällning behöver du utrymme för en större slamavskiljare än om du hade använt dig av fosforfälla och markbädd. Den kemiska fällningen gör nämligen att det produceras mer slam och det brukar rekommenderas att ett normalt hushåll använder sig av ca 4-5 m3. Om du har en för liten avskiljare räcker det inte att tömma den oftare, eftersom att uppehållstiden i slamavskiljaren är viktig för att avskiljningen ska fungera som den ska.
Systemet för kemisk fällning består av en styrenhet och doseringsutrustning (för den kemikalieblandning som används) som installeras inomhus eller utomhus, beroende på tillverkare, produkt och modell. Till detta behöver utrustningen tillgång till anslutning av vatten och avlopp och elektricitet (220 V). I vissa modeller sker doseringen i själva slamavskiljaren.
Installation av kemisk fällning ska göras av sakkunnig person, t.ex. tillverkaren.
Drift och service
Liksom med installation behöver kemisk fällning underhållas av en leverantör som du har ett serviceavtal med. Däremot kan kemikaliebehållaren, som ska bytas ett par gånger per år, bytas av dig och måste fyllas på för att fosforreningen ska kunna ske. Kemikaliebehållaren ska också placeras oåtkomligt för barn. Beroende på slamskiljarens storlek och belastningen på den samma bör den bytas minst två gånger per år.
Markbädd
Markbädd fungerar i princip som en infiltrationsanläggning, men i stället för att reningsprocessen äger rum i jorden, görs den i ett uppbyggt sandlager med tillfört sandmaterial och innebär en något begränsad reningsförmåga. En annan skillnad till infiltrationsanläggning är att det renade vattnet leds ut i diken eller vattendrag i stället för grundvattnet. Det vatten som inte rinner ut samlas i botten på sandlagret.
Så här kan processen se ut om markbädden kompletteras av kemisk fällning:
1. Kemisk rening av fosfor (kemisk fällning)
2. Mekanisk rening (sedimentering med slamavskiljare)
3. Biologisk rening (mikroorganismer bryts ned)
Så här kan processen se ut om markbädden kompletteras av fosforfälla:
1. Mekanisk rening (sedimentering med slamavskiljare)
2. Biologisk rening (t.ex. markbädd där mikroorganismer bryts ned)
3. Kemisk rening (fosforfälla)
Installation
Installation av markbädd ska göras av sakkunnig person. En erfaren installatör vet vad som krävs för att markbädden ska bli så bra som möjligt, t.ex. att är viktigt att marken runt markbädden är fri från växtlighet med kraftiga rötter, träd och buskar. Bädden får inte heller belastas tungt och bör därför inte placeras någonstans där fordon kan passera.
Du kan räkna med att du behöver en yta som svarar mot att en vuxen person producerar 170 liter vatten per dygn (vid BDT + WC), och att markbädden kräver 50-60 liter per m2 och dygn. Detta är självklart beroende andra markförhållanden och andra hänsynstaganden också, varför det är viktigt att installation (och planering av installation) görs av sakkunnig.
Tillvägagångssättet är sedan att bygga upp bädden med flera olika lager av sand och grus med olika egenskaper som tar emot avloppsvattnet för att rena det genom filtrering i de olika lager av sand och grus.
När passar markbädd bra?
Det finns tomter och fastigheter som det inte alltid passar bra att installera markbädd på. Det kan t.ex. bero på att marken runt om fastigheten inte passar för att ta emot avloppsvatten, eller att marken där reningen ska göras är för lerig.
Om du har berg inom 1 meter under planerad bädd eller om det finns risk för att grundvatten tränger in i bädden går det att täta markbäddens botten och sidor med ett tätskikt av lämplig sort. Tätskikten måste hålla lika länge som markbädden ska hålla. Det går också att täta för att leda vattnet till en fosforfälla efter den biologiska reningen som sker i markbädden.
Markbädd kan vara rätt alternativ för dig om din tomt inte passar för infiltration. Du har kanske dricksvattentäkter i nära fastigheten vilket gör att du inte ska använda dig av infiltration av avloppsvatten. Här kan du läsa mer om infiltrationsanläggning.
Att tänka på
Markbädd är ett bra sätt att rena organiska material och smittämnen som finns i ens avloppsvatten. Däremot är det lite mer osäkert med reduktionen av fosfor, varför en markbädd ofta bör kompletteras med fosforfälla. Här kan du läsa mer om fosforfälla. Det gäller framförallt om det är blandat avloppsvatten. Markbädd renar BDT-vatten bra just eftersom att det inte håller så stora mängde fosfor.
När det kommer till underhåll och service av markbädd är det förhållandevis enkelt att ta hand om. Du bör låta inspektera den en gång om året och kontrollera så att luftningsröret inte är fyllt med vatten t.ex. Bädden får inte bli mättad på vatten eftersom vattnet måste kunna rinna fritt genom bädden. Se också till att tömma vid den årliga kontrollen för att inte riskera att markbädden sätts igen. För att underlätta underhåll och service är det viktigt att markbädden har en inspektionsbrunn.
Slamavskiljare behövs för markbädd
När du ska rena ditt avloppsvatten behöver du en slamavskiljare som ser till att separera grövre partiklar från vattnet innan det når markbädden. Slammet behöver skiljas från vattnet för att markbädden inte ska täppas igen. Slamavskiljare kallas ibland med andra ord för trekammarbrunn (eller tvåkammarbrunn). Det räcker inte att ha enbart en slamavskiljare, den måste följas av ett reningsverk som en markbädd.
Hur stor slamavskiljare du behöver beror på hur många som bor i hushållet, men du kan räkna på ungefär 2 kubikmeter för blandat avloppsvatten (BDT + WC) och något mindre om det bara handlar om BDT-vatten. Om du använder dig av kemisk fällning vid slamavskiljningen behöver du en större slamavskiljare. Ta sikte på 1 kubikmeter per vuxen person i hushållet om kemisk fällning används.
Tömning och inspektion av slamskiljare
Kom ihåg att slamavskiljaren måste vara tillgänglig för ett slamsugningsfordon så att tanken kan tömmas. Vid en slamtömning ska du passa på att inspektera avskiljaren och se till att det bara finns flytslam i den första kammaren. Om du hittar flytslam i någon av de andra kammarna betyder det att avskiljaren är överbelastad och kommer behöva tömmas oftare. Titta också till ventilationen och dess röranslutningar så att de är fria, annars kan tilltäppta röranslutningar vara orsak till dålig lukt.
Minireningsverk
I minireningsverket renas ditt avloppsvatten i tre olika steg:
1. Mekanisk rening (sedimentering med slamavskiljare)
2. Biologisk rening (mikroorganismer bryts ner)
3. Kemisk rening av fosfor (kemisk fällning)
I den mekaniska delen av processen skiljs slam, fetter och grövre partiklar från vattnet. Det är i slamavskiljaren, där vattnet rör sig långsamt, som dessa delar sjunker till botten och stannar i avskiljaren. I det här skedet kan också fosfor renas.
Efter att vattnet skiljts från slam och fosfor har reducerats i avskiljaren leds vattnet till den biologiska reningen där mikroorganismer bryts ned. Därefter leds vattnet så småningom ut till recipienten (som t.ex. kan vara dike, sjö eller grundvatten).
Installation
Installationen ska göras av sakkunnig person för att garantera att reningsverket fungerar som det ska.
Om du vill installera ett minireningsverk bör du vara medveten om att det kommer krävas mycket grävarbete. Det är alltså inte bara själva reningsverket du kommer behöva betala för, du behöver räkna med stora kostnader för maskiner och grävare för att kunna installera och börja använda ditt minireningsverk. Om du vill slippa omfattande grävarbeten kan vi rekommendera att du tittar på Miljöavloppet.
Se till att skaffa ett reningsverk som har inbyggda larmfunktioner som varnar om något inte fungerar som det ska och minimerar risken att smittor och bakterier slipper ut i naturen.
När passar minireningsverk bra?
Ett minireningsverk passar bra om du vill ha en relativt underhållsfri och effektiv rening av ditt avloppsvatten. Minireningsverk passar bra för rening av kombinationen WC + BDT-vatten.
Att tänka på
Installationen får du inte göra själv utan måste anlita en sakkunnig person för jobbet.
Du kan däremot köpa minireningsverket först och låta någon annan leverantör installera åt dig. Ta dialogen med installatören innan du köper vad du planerar att köpa, så att det är säkert att installationen går att genomföra på ett smidigt sätt.
Du behöver se till att minireningsverket underhålls och får service en till två gånger per år av utbildad och sakkunnig person eller leverantör av dessa tjänster. Eftersom du är ansvarig för att avloppet lever upp till alla lagar och krav är detta väldigt viktigt.
Innan du installerar minireningsverket kan du gräva en provgrop för att ta ett jordprov för siktanalys så att det går att fastställa jordens egenskaper och beskaffenhet.
Se till att den eller de minireningsverk du är intresserad av är CE-märka och har en prestandadeklaration. Detta är ett krav för att reningsverk ska få säljas i Europa. Det är inte upp till kommunerna och miljönämnden att ha koll på och kunna rekommendera olika leverantörer av minireningsverk, det är upp till tillverkarna själva att se till att de lever upp till det här kravet. I fallet med minireningsverk handlar det om att det tydligt ska framgå vilken reningsförmåga produkten har.
Infiltrationsanläggning
Så här ser reningsprocessen ut med infiltrationsanläggning:
1. Kemisk rening av fosfor (kemisk fällning)
2. Mekanisk rening (sedimentering med slamavskiljare)
3. Biologisk rening (mikroorganismer bryts ned)
Installation av infiltrationsanläggning
Här nedan finns några riktlinjer för installation av infiltrationsanläggning. Kom dock ihåg att installationen ska göras av sakkunnig person.
För att installera infiltrationsanläggning behöver du gräva. Bottnen för din anläggning ska vara mellan 0,8-2 meter bred och helt plan. I många fall brukar 1 meter i bredd vara tillräckligt men det beror på vad jordprovtagningen visar och hur djupt den inkommande ledningen ligger. Om du ska ha två anläggningar placerade bredvid varandra är det viktigt att de håller ett avstånd om minst 2 meter från varandra.
Du behöver spridningslager i form av makadam eller singel (minst 12-24 mm, högst 16-32 mm) som under spridningsledningen (se nedan) ska vara 10 centimeter tjock och 5 centimeter över ledningen.
Spridningsledningen kommer ligga mellan spridningslagren och vara försedd med hål om 8 mm i diameter, utspridda med 30-60 centimeters mellanrum, vända nedåt. Vid självfall ska spridningsledningen inte vara längre än 15 meter, vid pumpning ska den inte vara längre än 25 meter. Lutningen på spridningsledningen ska vara mellan 5-10 grader för att avloppsvattnet ska rinna smidigt.
När passar infiltrationsanläggning bra?
Infiltrationsanläggning passar för rening av blandat, urinavlastat eller bara BDT-vatten.
Om du vill använda dig av infiltrationsanläggning behöver du ha en mark som har en bra genomsläppsförmåga för att det vatten som ska renas ska kunna rinna igenom och transporteras bort så effektivt som möjligt. Det är viktigt att jordens egenskaper passar, också med betoning på dess grovhet. En alldeles för grovkornig jord gör att vattnet inte renas ordentligt innan det når grundvattnet. Därför är det viktigt att du gräver en provgrop innan du påbörjar installationen och tar reda på om den är lämplig för infiltrationsanläggning.
Om du har en tomt eller mark med tunt jordlager kan du titta på alternativet markbädd, som till skillnad från infiltrationsanläggning är markbädden ett upphöjt sandlager vari vattnet renas.
Att tänka på för avlopp
Om reningen av ditt avloppsvatten inte fungerar som den ska kan det skapa problem för dricksvattenbrunnar i närheten av fastigheten. Det är alltid en risk att dricksvattnet blir förorenat om du använder infiltrationsanläggning och det är tyvärr inte helt enkelt att ta vattenprover för att kontrollera sin anläggning eftersom det renade avloppsvattnet leds ned i marken. Detta till skillnad mot t.ex. markbädd där vattnet leds ut i diken eller vattendrag.
Slamavskiljare behövs för infiltrationsanläggning
När du ska rena ditt avloppsvatten behöver du en slamavskiljare som ser till att separera grövre partiklar från vattnet innan det når infiltrationsanläggningen. Slammet behöver skiljas från vattnet för att infiltrationsanläggningen inte ska täppas igen. Slamavskiljare kallas med andra ord för trekammarbrunn (eller tvåkammarbrunn). Det räcker inte att ha enbart en slamavskiljare, den måste följas av ett reningsverk som en infiltrationsanläggning.
Hur stor slamavskiljare du behöver beror på hur många som bor i hushållet, men du kan räkna på ungefär 2 kubikmeter för blandat avloppsvatten (BDT + WC) och något mindre om det bara handlar om BDT-vatten. Om du använder dig av kemisk fällning vid slamavskiljningen behöver du en större slamavskiljare. Ta sikte på 1 kubikmeter per vuxen person i hushållet om kemisk fällning används.
Tömning och inspektion av slamskiljare
Kom ihåg att slamavskiljaren måste vara tillgänglig för ett slamsugningsfordon så att tanken kan tömmas. Vid en slamtömning ska du passa på att inspektera avskiljaren och se till att det bara finns flytslam i den första kammaren. Om du hittar flytslam i någon av de andra kammarna betyder det att avskiljaren är överbelastad och kommer behöva tömmas oftare. Titta också till ventilationen och dess röranslutningar så att de är fria, annars kan tilltäppta röranslutningar vara orsak till dålig lukt.
