Fråga från Anders

Skall sänka golvet i gammalt hus med naturstensmur. Nya golvets nivå under muren! Måste gjute en liten vägg av EPS-betong Varm under muren, ner mot nya golvet. Hur skall vi bryta kapillärkrafterna mot marken under muren mot EPS-betongen?
Hur bryter man kapillärkrafterna mellan marken under golvet om macadamlagret inte är tillräckligt tjockt?
Tacksam för råd!

Svar från Micke

Hej Anders ,

Kopplar ihop dig med ett proffs – hälsa från mig!

mvh
Micke
PS: Här är villkoren kring ansvar och liknande för mina tips, frågor och svar på husgrunder.com och läs mer om hur jag jobbar med denna hemsidan här.
:DS

Fick du hjälp av denna artikel

Fråga från Jonas från Lidingö

Vilka metorder skulle du rekommendera för grundläggning för en villa på 250kvm för att minimera klimatavtrycket och miljöpåverkan samtidigt som man beaktar det cirkulära tänket med tanke på att tillverkningen av cement avger väldigt mycket CO2 och cellplast inte går att återvinna.

Svar från Micke

Hej Jonas,

Tack för en bra fråga. Den är mångfacetterad.

Jag hade till att börjat med satsat på en bra isolerad grund. Den ska ändå ligga i 60-100 år så att göra den isolerad kommer göra grunden miljövänlig över tid. Så det är det viktigaste skulle jag säga.

När det kommer till val av material i grunden så beror utformningen på grund lite på vilket typ av hus du ska bygga. Är det på Lidingö så lutar ibland tomterna litegrann och det är ofta mer än ett plan.

För att då vara så miljövänlig som möjlig i val av material så rekommenderar jag att man får bort så mycket betong & armering som möjligt (dvs minska koldioxiden). Sedan finns det återvunnen cellplast.

Den är enligt mig betydligt miljövänligare med cellplast än att använda t.ex. återvunnet glas som vissa förespråkar. Jag har ringt dessa bolag som säljer denna typ av grund och fått förklarat för mig att glas som återvinns för användning i grunder smälts ihop med nytt glas för att nå en önskad ”renhet”. Då hettas glaset upp till 1600 grader (där glas smälter) och formas till önskad produkt. Jag menar att detta är en miljöbov om något. Om man inte värmer upp materialet med vindkraft eller nåt. Inte tillräckligt insatt för att jag med denna sida ska ta strid för det, men tycker det är sunt förnuft.

Cellplast kan tyckas miljöovänligt men är ju ”olja” man tar upp ur marken och sen gräver ner. Så den bidrar mycket lite till koldioxidproblemet enligt mig. Och med återvunnen cellplast kan man minska det ytterligare isåfall. En prisfråga.

För att få ner mängden betong och armering i t.ex. en traditionell betongplatta så gör man det enligt mig bäst genom att konstruera huset smart ihop med en konstruktör som INTE tar i överallt för att minska sin egen risk. Det är idag ett stort problem i praktiken. Det är vanligt att konstruktörer är rädda att huset ska rasa eller få andra konstruktionsproblem – och för att då minimera sin risk så överarmerar de grunden och de överdimensionerar mängden betong osv. Detta är inte bara ett problem i grunden utan även i stommarna sen. Så en grund som är välberäknad för att minska mängden betong och armering samt en träkonstruktion i övrigt hade jag sagt är den grund som bäst uppfyller dina krav.

Är huset ett enplanshus och enklare finns det ännu mer möjligheter att spara betong och armering, men med samma tänk som jag beskrivit ovan.

Så mitt tips är att hitta en konstruktör som är duktig och på så sätt INTE överarmerar, använder överdrivet med betong osv är nyckeln.
Ett praktiskt exempel på ett hus på Lidingö kan vara att t.ex. få bort mellanbjälklag i betong vilket gör att lasterna minskar och därmed kan man konstruera en enklare grund där det går åt mindre betong och armering.

Jag har skickat dig namn på en sådan konstruktör om du vill bolla med någon om detta. Hälsa från mig!

Hoppas jag svarade på din fråga.

mvh
Micke
PS: Här är villkoren kring ansvar och liknande för mina tips, frågor och svar på husgrunder.com och läs mer om hur jag jobbar med denna hemsidan här.
:DS

Fick du hjälp av denna artikel

Fråga från joakim

Hej, jag planerar att bygga ett U-format hus på ca: 200m2 byggyta.
Där vänstra stapeln av U’t kommer vara två våningar (undervåning) pga. sluttande tomt.
Högra stapeln av U’t kommer i toppen vara ca2 meter över marken.
Huset kommer stå på berg i nederkant av U’t samt har ett underlag av sprängsten i övrigt.

Funderar på platta på mark för vänstra stapeln (den med undervåningen),
Och krypgrunden för mittstycket samt högra stapeln.

Frågorna är enligt följande
1: är lösningen en bra ide, eller har du någon bättre??
2: Hur fungerar det att kombinera gjuten platta och kryp- eller varmgrund., bör dom gjutas ihopp eller gjutas var för sig??
3: Fungerar det bra att basera en krypgrund på sprängsten i framkant kombinerat att basera den på berg i bakkant
4: Om man vill mura upp grunden med Lecasten, gjuter man då en sammanhängande ram både på berget och sprängstenen?
5: Om man vill gjuta det bergsbaserade fundamentet i olika nivåer samt övergången av fundamentramen mellan berg och sprängsten, vilka karv på tjocklek av gjutningen samt armering bör man tänka sig där, eller ska man fundera på att skapa avskiljning mellan den bergsbaserade och sprängstensbaserade gjutna fundamentet?

Svar från Micke

Hej joakim

Det var ju lite olika frågor 😊

Till att börja med är detta ganska stora konstruktionsfrågor där du behöver konsultera en konstruktör. Du kan finna ett konstruktionsföretag här

1) Kombinera grunder. I sig är detta inget problem. Man löser sammanfogningen med just rörelsefogar om man behöver. De ska inte byggas ihop helt utan sväva fritt.
2) Rörande krypgrunden på ”högra flygeln”. En krypgrund kan inte pålas vilket väl behövs för den byggs två meter upp i luften. Eller fyller du upp med sprängsten hela vägen upp då? Platta på mark, och krypgrunden behöver mark i våg – t.ex. en väl paddad makadambädd.
3) Du kan ha sprängsten i framkant och berg i bakkant. Men behöver paddas riktigt ordentligt och längst ner kanske ha L-stöd som gör att din bädd inte glider utmed berget. Se bild nedan hur jag menar.

4) Man kan överväga pålar på berget som bär upp bärande bjälklag och sedan gjuta platta på berget. Blir nog billigast. Man kan absolut mura upp på berget. Viktigt att ha en bra byggare för det projektet och en bra konstruktör. Tjocklek på gjutning och armering krävs lastplaner mm för att avgöra dimensioneringen av det. Det är en konstruktör som måste kolla på det. Det bärande bjälklaget kan utformas på många sätt. Min bror använde stålbalkar, som ofta är jättedyra , för att möjliggöra en liknande lösning.

Hoppas jag berört dina frågor. Det är en komplex frågeställning så jag rekommenderar kontakt med en konstruktör.

mvh
Micke
PS: Här är villkoren kring ansvar och liknande för mina tips, frågor och svar på husgrunder.com och läs mer om hur jag jobbar med denna hemsidan här.
:DS

Fick du hjälp av denna artikel

Fråga från Pierre

Hej,

Har läst lite av tidigare frågor du har fått men tänker att jag ställer en fråga ändå.
Vi har hus från 1975, betongplatta på grus. Ovanpå betongplattan finns 100mm cellplast med plastfolie mellan som tätskikt.
Syllarna (tryckimp.) är fastsatta direkt mot betongplatta.
Pga. vattenskada från kök ska allt golv, cellplast, plastfolie och syllar bytas ut på nedervåning. Vattnet vandrade via plastfolien till alla rum i huset.

Iom. detta tänker jag att vi ska installera vattenburen golvvärme.
Byggarens förslag är att sätta nya otryckta syllar på syllpapp. Syllpappen tejpas ihop med plastfolien med luft- & ångtättejp. Sedan förläggs cellplast ca 90-100mm ovanpå plastfolien. Ovanpå cellplasten monteras spårade golvspånsskivor med golvvärmeskenor i metall samt då golvvärmerören.
Golvet kommer bestå av parkett och klinkers beroende på rumstyp.

Min tanke är att man istället lyfter upp syllarna lite från betongplatta, t.ex. med stenblock på 70mm eller liknande. Detta för att undvika något organiskt material där RF risken är som högst. I övrigt uppbyggnad likt byggarens förslag.

Vad anser du, vilket förslag hade du kört på?
Har läst dina tidigare svar om minst 15cm cellplast för att undvika omvänd fuktvandring, men det uppnår jag inte. Tänker om man har det helt tätt mellan betongplatta och cellplast/syllar tack vare plastfolien och syllpapp så bör det ju inte bli någon fuktvandring mer än upp till betongplattan?
Eller finns det risk för fuktvandring upp via betongskruvarna som monterats i syllen ner i betongplattan?

För övrigt är betongplattan torr, bor uppe på mindre ”berg” i närheten av sluttningen ner så har inga större bekymmer med hög grundvattennivå.

Eller hade du hellre valt att gå på vattenburen radiatorsystem?
Den möjligheten har jag också, då anser jag golvvärmen som komfortmässigt bättre samt snyggare lösning.

Svar från Micke

Hej Pierre ,

Bra tanke men vid syllbyten så ska isolering skall bytas 60 cm upp i väggen.

Plast är en dålig konstruktion, skall du få ett bra golv så måste man först installera ett mekaniskt ventilerat golv eller likvärdigt så att markfukt från betongen omhändertas.
Det är helt att lyfta upp syllarna från betongplattan om man omhändertar tillskjutande markfukt från plattan, dessutom kostsamt i jämförelse med att enbart byta syllar.
Det krävs minst 150 mm cellplast för att inte riskera fukt, isoleringen skall om det skall fungera vara placerad under bottenplattan och in ovanpå.
Isolering ovan plattan gör att fukten vandrar längre upp än innan och när du inte kör värmen så speedas fuktvandring och då skapas problem.

Om du hade gjort en riktig RBK-mätning i betongplattan så hade det troligtvis varit 90-98% RH (fuktigt), du är ju inte byggare men de flesta byggare känner med handen på ytan och säger – jamen här är det ju ingen fukt för här är det torrt. Kolla in rbk.nu och läs lite så får du mer förståelse, som ett litet plus så kan du gå ut på sgu.se kartvisare uran och kolla om det finns radon i området där du bor. Ett mekaniskt ventilerat golv tar hand om fukten från berget.

mvh
Micke
PS: Här är villkoren kring ansvar och liknande för mina tips, frågor och svar på husgrunder.com och läs mer om hur jag jobbar med denna hemsidan här.
:DS

Fick du hjälp av denna artikel

Fråga från Caroline

Hej Micke!

Jag ska bygga ett hus på min tomt och måste påla grunden, vi vet att det är jord, mjuk lera och massor med vatten. På tomten finns ett berg som baksidan av huset ligger på men med tanke på allt vatten i marken så misstänker vi att det finns berg som gör att vattnet inte rinner bort. Jag behöver ingen geotekniker men någon som provtrycker marken på två ställen för att se hur långt ned berget är. Har du något tips om vem som kan hjälpa mig med det? Stort tack på förhand!

MVH Caroline

Svar från Micke

Hej Caroline

Jag har skickat en bra lokal geokontakt till dig som kan hjälpa dig. Han brukar vara snabb på att svara om du mailar honom, hälsa från mig.

mvh
Micke
PS: Här är villkoren kring ansvar och liknande för mina tips, frågor och svar på husgrunder.com och läs mer om hur jag jobbar med denna hemsidan här.
:DS

Fick du hjälp av denna artikel