Fråga från Katarina från Stockholm

Hej Micke,
Jag bor i ett hus från 1920-talet med en källare med jordgolv.
Det är fuktigt i källaren.
Tyvärr vill inte bostadsrättsföreningen dränera huset. Däremot vill jag försöka bli av med fukten själv och gjuta ett golv. I vilken ända skulle du börja?
Med vänlig hälsning
Katarina

Svar från Micke

Hej Katarina,

Frågan är således. I vilken ända ska du börja om du vill gjuta golv i befintlig källare.
Det är lite att summera kring denna fråga eftersom det beror på.

  • Om huset är dåligt dränerat då ska man inte gjuta ett golv ovanpå detta fuktiga golv.Därmed behöver du först attackera dräneringen. Så en fullgod dränering är därmed viktigt att genomföra först om du vill gjuta ett betonggolv i källaren. Jag har skrivit om dränering av källare här. Dräneringen behöver dessutom ligga lägre än innergolvet, annars så får man fuktproblem.
  • Med golv som har problem med fukt eller liknande så kan du överväga att lägga ett ventilerat golv. Det finns olika ventilerade golv t.ex. Nivell? Dessa kräver fasta underlag och du vill inte ha organiskt material i anslutning till golvet ihop med denna lösning. Den bygger också på höjden.
  • Om du till löst dräneringsfrågan så kommer du till att se om takhöjden är ett problem? Om du har lågt i tak är det mindre lämpligt att gjuta nytt golv invändigt. Då behöver man gräva neråt för att få mer utrymme och man vet aldrig hur det ser ut under. Dvs du kan stöta på grundvatten exempelvis. Har du högt grundvatten? Om du har mycket grundvatten så krävs det i princip en dräneringspump som går konstant.

När du åtgärdat dessa problem eller frågeställningar hade jag gått på detta projekt som du kan läsa om här – gjuta ett golv i källaren.

Hoppas du fick svar på din fråga.

Vänliga Hälsningar
Micke

Fick du hjälp av denna artikel

0
Publicerat

Fråga från Anonym från Malmö

Hej Micke!

Vi har haft lite tvister med kommunen vilket gör att vår markentreprenör inte kommer att kunna gjuta vår platta förrän på onsdag. En dag senare, på torsdag, kommer leveransen av huset och detta sätts direkt upp (Svensk husproduktion). Som jag förstått det kommer plattan att gjutas med någon tillsatt accelerator som gör att man kan gå på det inom några timmar, och att det således inte ska vara några problem att sätta på huset dagen efter. Är detta verkligen en bra idé? Vad kan hända?

Vår kontrollansvarige är inte ett dugg bekymrad över hållfastheten efter att ha läst beräkningen från markentreprenören.

Vad gäller fukt så menade han att man enkelt borde kunna mäta fuktigheten i väggarna genom att sticka in någon sorts mätsticka, och vänta med att sätta gips och golv tills dess att fuktigheten var okej… Han säger att det kommer att finnas sylltätning så den biten ska vi inte oroa oss för.

Mvh,

Svar från Micke

Hej ,

Jag förstår ditt dilemma!

Om jag förstått det rätt så vill entreprenörer, husleverantören osv köra på enligt plan eftersom det finns kostnader i anslutning till att boka om tider för transporter mm. Jag menar att huset ska stå i 100 år och för mig är det ”unheard of” att bygga på betongplatta dagen efter gjutning. Du skriver att man kan gå på betongplattan efter några timmar. Det är stor skillnad att börja bygga på plattan och att kunna gå på den.
Det är jätteonödigt om man frågar mig att stressa genom detta. Men att exempelvis provtrycka golvvärmen, slipa golvet om man vill det osv kan man väl påbörja.

Samtidigt är en kontrollansvarig duktig på sånt här antar jag. Men då har jag lärt mig nåt nytt.

Kollade med Tjälldens rörande hållfasthet. De menar att man INTE bör förankra saker (borra ner så syll sitter fast ) i en ett dygn gammal betongplatta. Men att mura går bra. Efter ett par dar är det rätt lugnt.

Kan detta projekt gå bra ändå – absolut!
Att mäta fukt innerväggar kan man ju så klart göra – bättre att inte få dit fukten alls tänker jag. Då blir det ju jobbigare – inte sant.

Varför sån brådska menar jag. Förstår att det är kostnader med transporter osv som bokats. Men jag hade INTE chansat.

Du får gärna återkoppla så jag lär mig efter att du byggt. Gick det bra? Vill lära mig – lycka till!

Vänliga Hälsningar
Micke

Fick du hjälp av denna artikel

0
Publicerat

Fråga från Erika från Tyresö

Hej!
vi ska riva vårt befintliga hus, fritidshus på krypgrund, o bygga en större villa.
Tomten ligger på sluttande mark med berg i dagen. Det nya huset blir större o delar av det kommer att sticka ut över sluttande berggrund. Är det möjligt att göra krypgrund på den plana delen o sedan ”stötta” den del som ligger över den sluttande marken?

Jag undrar också hur hög man kan göra en krypgrund? då vi har delvis sluttande mark.

Svar från Micke

Hej Erika,

Generellt sätter berg sina begränsningar. Och eftersom du har olika marktyper är det extra viktigt.

Man kan generalisera som följer

  • Om du packar undergrunden väl (använd makadam) så ska det inte vara några problem att utföra en grundläggning på denna undergrund även om denna ligger över två olika marktyper.
  • För platta på mark eller krypgrund. Du behöver på något vis se till att få ett jämnt fint underlag att lägga undergrunden på (makadam) och sedan bygga grunden på denna. Det gäller oavsett om du ska gjuta platta eller placera ut krypgrundsbalkarna. Lutar berget det minsta vill man säkra undergrunden genom att terassera med L-stöd eller att gjuta en klack i berget som gör att man säkrar undergrunden och får en plan yta att jobba med. Berg i sig är en fantastisk stabil undergrund. Du måste bara säkra att huset inte glider längsmed berget.
  • Krångliga bergpartier talar annars för att gjuta plintar mot berget och bygga på det.
Annars plint.

Vänliga Hälsningar
Micke

Fick du hjälp av denna artikel

0
Publicerat

Fråga från Jan från Limhamn

Hej
Har ett hus byggt 1920 med en del källare och en del krypgrund. Källardelen är dränerad sedan gammalt med platonmatta, vet ej när. Dock har vi fukt och skall nu göra om dränering och isolering med förslagsvis Isodrän.
Nu är min fråga, är Isodrän det bästa förslaget eller vad är bäst för ett gammalt hus, och vad kostar det att anlägga. Det rör sig om 16 löpmeter

Tack på förhand

Svar från Micke

Hej Jan,

Vi har en artikel som handlar om dränering, du finner den här.

En dränering består av flera beståndsdelar kan man säga. Dels har du den isolerande effekten och dels den dränerande effekten. Båda två har ett syfte. Utvändig isolering är bra för det gör att man får en varmare grundmur och därmed mindre benägenhet att muren blir kall. Det gör att fukt inte fäller ut på samma sätt inne i grundmuren. Dräneringsdelen är att få bort vattnet från väggen.

Det finns flera bra lösningar, där isodrän är en.
Superdrän är en annan. Dessa dräneringslösningar är snarlika så jag hade gått på totalpris.

Vänliga Hälsningar
Micke

Fick du hjälp av denna artikel

0
Publicerat

Fråga från Fredrik från Knislinge

Hej,
Jag ska bygga en platta till ett uterum. Då den kommer vara upphöjd kommer jag använda 700 mm höga L-element istället för de vanliga som bara är 400 mm höga. Min fråga är om man måste ha makadam i hela utrymmet eller om det räcker att man har 100-200 mm makadam under cellplastskivorna.Min tanke var att ha makadam under L-elementen och sedan fylla ut resten av innerdelen med dränerande material förutom de sista 100-200 mm där jag lägger makadam.

Svar från Micke

Hej ,

Återkommer med svar så fort jag kan. Just nu är det lite längre svarstider på grund av min tidigare semester. Jag jobbar ikapp så fort jag kan.

Vänliga Hälsningar
Micke

Fick du hjälp av denna artikel

0
Publicerat