Fråga från Sverker från Värmdö

Hej,

Jag ska bygga en längre komplementsbyggnad på tomten bredvid det stora huset. Byggnaden kommer vara runt 13m lång. Byggnaden kommer stå ungefär 5m i en sluttning medan 8m står på berg. Sluttningen har vi sedan tidigare fyllt ut för att förlänga och platta till för byggnationen. Fyllnadsmaterialet består framförallt av tegelsten, gammal krypgrund och jord från rivning av tidigare hus. På sin högsta del är det fyllt knappa 2m och sluttningen efter utfyllnad är ganska brant. Under utfyllnaden är det berg. Nu till min fråga. Jag har tänkt plintar på berget och utfyllnaden men blev osäker på om plintar verkligen funkar där. Om man ska köra plintar hur djupt ska man i så fall gå? Ska man lägga singel i botten av hålet eller lite större sten?

Mvh Sverker

Svar från Micke

Hej Sverker,

Dimensionering av alla grunder sker utifrån de laster som en grund utsätts för, så även med plintar. Så konstruktionen av plintarna är således beroende av vilken last som huset kommer medföra på dessa plintar. Det framgår inte riktigt av din beskrivning hur stora dessa lasterna kommer vara?

När det kommer till frågan hur djupt som plintarna ska gå så ska plintarna gå ner till tjälfritt djup. Jag länkar här till en artikel som visar dig det tjälfria djupet i Sverige via en tjäldjupskarta. I exempelvis Stockholm är det frostfria djupet ungefär 1,5-1,6 meter enligt kartan.
Det går även precis som med platta på mark och krypgrunder att använda så kallad tjälisolering och randisolering. Det går att göra det även för plintgrunder. När man ska tjälisolera plinten så gräver man ju därför ut ett extra stort hål för att sedan isolera i hålet intill plinten.

Då behöver du inte gräva lika djupt som om du inte använder tjälisolering. Du kan också lägga tjälisolering på marken bredvid plinten under markytan så att tjälen inte kommer ner i backen intill din plint.

Plintgrundens dimensionering

När det kommer till plintgrundens dimensionering, dvs hur många plintar som man ska ha för ett hus så kan man tänka sig en plintgrund som en del av en krypgrund. Man kan egentligen se det som plintar som del av dem balkar som en krypgrund har.
Då har man ofta plintar som bär upp ytterlasterna, som ju är större som man ska ha plintar på längs väggarna. Men ska också ha plintar inne i en såkallad hjärtbalk som då gör att man tar upp laster inne i huset. Beroende på huset så bör man göra en konstruktionsritning för det.

Balkskor håller uppe bjälklaget

Om man använder och gjuter plintar så bör man se till att balkskorna placeras i våg och därmed håller upp bjälklaget som då blir som så kallade bärlinor. Dessa ger en stabil grund om man förankrar dem väl i varandra. Det är viktigt att man i groparna för plinten också lägger dränerande material så att marken intill betongplinten inte binder fukt. Det dränerande material kan vara antingen singel och makadam och det ska placeras under plinten och vid sidan av plinten. Denna åtgärd är för att skydda plinten mot tjällyftning.

Flexibla balkskor för justering i höjdled

Om man vill ha en liten försäkring så kan man också ha speciella balkskor som är flexibla på plats. Om man exempelvis skulle råka ut för en sättning (pga tjällyft eller något annat som får samma konsekvens), så kan man justera balkskon i efterhand.
Detta måste ske med verktyg och riktiga hantverkare som påverkar dessa på plats när det väl har hänt. Men det kan vara en säkerhetsventil så att säga ifall det värsta händer och då kan man liksom skruva på dem här balkskorna.

Vänliga Hälsningar
Micke

Fick du hjälp av denna artikel