Fråga från Lovisa från Stockholm

Ett hus från 40-talet som har oisolerad källare ska byggas ut. Vad blir bäst: att bygga till med källare, platta på mark eller krypgrund? Och kan man säga ett ungefär på hur mycket dyrare det blir med källare?

Svar från Micke

Hej ,

Här har jag svarat på denna fråga mer nyligen – läs här.

Detta är en komplex fråga och handlar även om tycke och smak samt era behov.
Jag har skrivit en artikel om att välja husgrund för en tillbyggnad. Du finner den här.

Återkommer med detaljerade priser här så fort jag kan. Skall ta fram detaljerade specar för det inom kort.
Tills dess hade jag tänkt ungefär så här. Nyproduktion kostar cirka 20 000 kr/kvm lågt räknat. Skillnaden mellan en nyproducerad källare skulle jag således säga att den är ungefär 20 000 kr – kostnaden för plattan. Men då ökar kostnaden för grävningen vilket jag tror kan väga upp denna kostnad. Så jag hade räknat med cirka 20 000 kr per kvm i kostnadsökning för att bygga källare vs platta. Möjligen minus någon tusenlapp per kvm.

Skillnader i kostnader mellan källare och betongplatta
Det finns olika delar av projektet med att bygga en källare som kan vara bra att reda ut.

  • En vanlig betongplatta och betongplattan för en källare är mycket lika varandra. Oftast gjuter man dock en ”nergjutning” i betongplatta för att väggen ska ha ”motspjärn” mot marktrycket på ett bra sätt. Detta är dock ingen stor fördyrande omständighet.
  • Markarbetet är mycket mer omfattande för en källare. Du behöver gräva ner betydligt djupare för en källare jämfört med en betongplatta. Du bör genomföra denna kalkylator för att se skillnaden i markarbetet.
  • Väggsystemet kostar också pengar. Du kan använda thermomur eller liknande. Arbetet med att bygga dessa murar är givetvis också en kostnad.
  • Bjälklagsystemet fördyrar källaren jämfört med plattan. Särskilt om du har ett betongbjälklag.
  • En källare ska dräneras vilket adderar till kostnaden.

Viktigt att tänka på om du funderar på att bygga källare
Det finns frågor du bör ställa dig när du ska bygga källare.

  • Finns det högt grundvatten i området? Om så är fallet kan du få stora problem med fukt i din källare även om du dränerar väl. Då kan du behöva gjuta källaren med vattentät betong och projektet blir mycket dyrare.
  • Finns det berg i anslutning till huset. Berg, vatten och källare är knepigt. Speciellt om du har svårighet att spränga.
  • Är huset i en sluttning (sutteräng) med sluttning som går ner mot huset. Om ja – lägg stor tid på att få vattnet att gå runt huset med en dräneringslösning. Så att så lite av vattnet som möjligt leds in mot huset.

Läs mer om att bygga hus med källare.

Vänliga Hälsningar
Micke

Fick du hjälp av denna artikel

Fråga från Janne från Täby

Hej,

Jag undrar hur långt ner tjälen går i marken och hur man kompenserar för det när man ska gjuta en betongplatta. Jag bor i Stockholm, Täby och ska bygga ett hus. Hur påverkar tjäldjupet hur djupt jag måste gräva?

Behöver jag gräva hela vägen ner till tjälfritt djup, för byggare jag pratat med nämde 600 mm schaktdjup. Kan du förklara skillnaden så jag förstår.

mvh Janne

Svar från Micke

Hej ,

Mitt korta svar: 600 mm schaktdjup stämmer för grundläggning i Stockholm.

Tjäle är ett gissel för oss som bor i Sverige. Skadorna är enorma sett ur hela Sveriges perspektiv. Det är därför viktigt att man hela tiden gör det man kan för att motverka tjälen.

Tjäldjup, grävdjup och grundläggningsdjup är röriga begrepp som kan behöva redas ut.

Tjäldjup är djupet som tjälen tränger ner i marken när det är som värst.
Grävdjupet är det djup som du behöver gräva ner när du har byggt en betongplatta på mark. Det man ska veta är att det är ganska komplext hur djupt du behöver gräva.

Det påverkas av

  • Ska du ha golvvärme eller inte
  • Vart i Sverige du bor. Tjälen går djupare ju kallare (längre norrut) klimat man har.
  • Typ av mark. All MATJORD SKA TAS BORT. Det är oavsett vart i Sverige du bor.
  • Hur mycket isolering har du i betongplattan

Dessa parametrar samverkar. Så om du har varmt i huset så ökar utsläppet av värme ner i marken vilket gör att tjälen inte får fäste. Ju mer isolering du använder i betongplattan, desto mindre värme läcker ut i undergrunden.

Läs mer om grundläggningsdjup och tjäle här.

Vänliga Hälsningar
Micke

Fick du hjälp av denna artikel

Fråga från Stefan Olsson från Roslagen

Hej ,
Jag ska bygga ett hus. Huset har en plintgrund och vattenburen golvvärme med värmeplåtar och spårad golvspån…funkar det bra?

/Mvh,
Stefan

Svar från Micke

Hej Stefan,

Det korta svaret på din fråga är JA! Det går bra.

Här är en leverantör av golvvärme på värmeplåtar.

Vanligaste projekten när man använder träbalk med vattenburen golvvärme är i krypgrunderna och på ovanvåningar. När du använder dig av värmesystemet med träbjälkar ingår där delar som, spårade spånskivor, värmespridningsplåtar av aluminium, golvvärmerör, fördelare, rumstermostater och uppritande av golvvärmeplan.

Istället för att gjuta in betongplattan har man spårade spånskivor. Det gör att golvet blir stabilt och man kan sedan lägga på ett tunt övergolv. Då övergolvet är tunt behöver man inte ha så hög värme på värmesystemet. I och med att spånskivorna är spårade gör det att hela konstruktionen kommer längre ner vilket är en fördel. När du köper golvvärmepaket ingår alla delar fram till fördelaren. Produkter som inte ingår som t.ex skåp till fördelaren eller en separat elpanna som du kan ha i badrummet för att få komfortvärme. Om du behöver koppla ihop golvvärme med värmesystemet du har i huset så kan det behövas produkter som gör att det fungerar.

Om du har en ovanvåning som inte ska värmas upp med hjälp av vattenburen golvvärme utan av vattenburna radiatorer kommer du att behöva en shunt. Denna kan ingå i fördelaren eller köpas till. En shunt behövs när man använder olika vattenburna system för att det är olika temperaturer på vattnet. Golvvärme har en låg temperatur medan vattenburen radiatorer har en hög temperatur. En del värmekällor kan dela ut två olika temperaturer och du behöver man ingen shunt.

Mellan värmekällan och fördelaren (kan t.ex. vara en värmepump) har man ett rör som har cellplast i grunden.

Vänliga Hälsningar
Micke

Fick du hjälp av denna artikel

Fråga från Dan från Norrtälje

Hej!
Vi har en stuga om 70 m2 från 1969, byggd som två förskjutna moduler om 35 m2 vardera plus altaner på fram- och baksidan. Huset står på plintar som verkar ha ”elefantfötter” bara strax under sandlagret. En plint står ganska snett. i huset har det blivit en liten rygg samt att huset lutar nedåt i ena änden. Vi har dränerat framför huset (högsta nivån) och det har blivit bättre men inte bra. Det är dessutom fuktigt under huset en bra bit in på sommaren. Plintgrunden är genomluftad. Jag har ingen aning om ifall man har lagt makadam som grundlager. Vad göra?
Mvh
Dan

Svar från Micke

Hej Dan ,

Återkommer med svar så fort jag kan. Just nu är det lite längre svarstider på grund av min tidigare semester. Jag jobbar ikapp så fort jag kan.

Vänliga Hälsningar
Micke

Fick du hjälp av denna artikel

Fråga från Lars från Nynäshamn

Jag skall bygga ett ”pumphus” !
I huset kommer det att finnas en hydrofon 300 l och filtrerings anläggning och lite redskap Torr mark med mycket sand och sten Lägger på makadam + cellplast och en armering matta

Vad är minsta tjocklek jag behöver gjuta ?
Måttet på huset är 2 X 2 meter

Svar från Micke

Hej Lars,
Tack för frågan.

En betongplatta med armering ska vara minst 8 cm tjock. Jag har hört om mindre men är då inte standard och inte min specialitet. Standard för en betongplatta är annars 10 cm.

mvh Micke

Fick du hjälp av denna artikel