Fråga från joakim

Hej, jag planerar att bygga ett U-format hus på ca: 200m2 byggyta.
Där vänstra stapeln av U’t kommer vara två våningar (undervåning) pga. sluttande tomt.
Högra stapeln av U’t kommer i toppen vara ca2 meter över marken.
Huset kommer stå på berg i nederkant av U’t samt har ett underlag av sprängsten i övrigt.

Funderar på platta på mark för vänstra stapeln (den med undervåningen),
Och krypgrunden för mittstycket samt högra stapeln.

Frågorna är enligt följande
1: är lösningen en bra ide, eller har du någon bättre??
2: Hur fungerar det att kombinera gjuten platta och kryp- eller varmgrund., bör dom gjutas ihopp eller gjutas var för sig??
3: Fungerar det bra att basera en krypgrund på sprängsten i framkant kombinerat att basera den på berg i bakkant
4: Om man vill mura upp grunden med Lecasten, gjuter man då en sammanhängande ram både på berget och sprängstenen?
5: Om man vill gjuta det bergsbaserade fundamentet i olika nivåer samt övergången av fundamentramen mellan berg och sprängsten, vilka karv på tjocklek av gjutningen samt armering bör man tänka sig där, eller ska man fundera på att skapa avskiljning mellan den bergsbaserade och sprängstensbaserade gjutna fundamentet?

Svar från Micke

Hej joakim

Det var ju lite olika frågor 😊

Till att börja med är detta ganska stora konstruktionsfrågor där du behöver konsultera en konstruktör. Du kan finna ett konstruktionsföretag här

1) Kombinera grunder. I sig är detta inget problem. Man löser sammanfogningen med just rörelsefogar om man behöver. De ska inte byggas ihop helt utan sväva fritt.
2) Rörande krypgrunden på ”högra flygeln”. En krypgrund kan inte pålas vilket väl behövs för den byggs två meter upp i luften. Eller fyller du upp med sprängsten hela vägen upp då? Platta på mark, och krypgrunden behöver mark i våg – t.ex. en väl paddad makadambädd.
3) Du kan ha sprängsten i framkant och berg i bakkant. Men behöver paddas riktigt ordentligt och längst ner kanske ha L-stöd som gör att din bädd inte glider utmed berget. Se bild nedan hur jag menar.

4) Man kan överväga pålar på berget som bär upp bärande bjälklag och sedan gjuta platta på berget. Blir nog billigast. Man kan absolut mura upp på berget. Viktigt att ha en bra byggare för det projektet och en bra konstruktör. Tjocklek på gjutning och armering krävs lastplaner mm för att avgöra dimensioneringen av det. Det är en konstruktör som måste kolla på det. Det bärande bjälklaget kan utformas på många sätt. Min bror använde stålbalkar, som ofta är jättedyra , för att möjliggöra en liknande lösning.

Hoppas jag berört dina frågor. Det är en komplex frågeställning så jag rekommenderar kontakt med en konstruktör.

mvh
Micke
PS: Här är villkoren kring ansvar och liknande för mina tips, frågor och svar på husgrunder.com och läs mer om hur jag jobbar med denna hemsidan här.
:DS

Fick du hjälp av denna artikel

0
Publicerat

Fråga från Pierre

Hej,

Har läst lite av tidigare frågor du har fått men tänker att jag ställer en fråga ändå.
Vi har hus från 1975, betongplatta på grus. Ovanpå betongplattan finns 100mm cellplast med plastfolie mellan som tätskikt.
Syllarna (tryckimp.) är fastsatta direkt mot betongplatta.
Pga. vattenskada från kök ska allt golv, cellplast, plastfolie och syllar bytas ut på nedervåning. Vattnet vandrade via plastfolien till alla rum i huset.

Iom. detta tänker jag att vi ska installera vattenburen golvvärme.
Byggarens förslag är att sätta nya otryckta syllar på syllpapp. Syllpappen tejpas ihop med plastfolien med luft- & ångtättejp. Sedan förläggs cellplast ca 90-100mm ovanpå plastfolien. Ovanpå cellplasten monteras spårade golvspånsskivor med golvvärmeskenor i metall samt då golvvärmerören.
Golvet kommer bestå av parkett och klinkers beroende på rumstyp.

Min tanke är att man istället lyfter upp syllarna lite från betongplatta, t.ex. med stenblock på 70mm eller liknande. Detta för att undvika något organiskt material där RF risken är som högst. I övrigt uppbyggnad likt byggarens förslag.

Vad anser du, vilket förslag hade du kört på?
Har läst dina tidigare svar om minst 15cm cellplast för att undvika omvänd fuktvandring, men det uppnår jag inte. Tänker om man har det helt tätt mellan betongplatta och cellplast/syllar tack vare plastfolien och syllpapp så bör det ju inte bli någon fuktvandring mer än upp till betongplattan?
Eller finns det risk för fuktvandring upp via betongskruvarna som monterats i syllen ner i betongplattan?

För övrigt är betongplattan torr, bor uppe på mindre ”berg” i närheten av sluttningen ner så har inga större bekymmer med hög grundvattennivå.

Eller hade du hellre valt att gå på vattenburen radiatorsystem?
Den möjligheten har jag också, då anser jag golvvärmen som komfortmässigt bättre samt snyggare lösning.

Svar från Micke

Hej Pierre ,

Bra tanke men vid syllbyten så ska isolering skall bytas 60 cm upp i väggen.

Plast är en dålig konstruktion, skall du få ett bra golv så måste man först installera ett mekaniskt ventilerat golv eller likvärdigt så att markfukt från betongen omhändertas.
Det är helt att lyfta upp syllarna från betongplattan om man omhändertar tillskjutande markfukt från plattan, dessutom kostsamt i jämförelse med att enbart byta syllar.
Det krävs minst 150 mm cellplast för att inte riskera fukt, isoleringen skall om det skall fungera vara placerad under bottenplattan och in ovanpå.
Isolering ovan plattan gör att fukten vandrar längre upp än innan och när du inte kör värmen så speedas fuktvandring och då skapas problem.

Om du hade gjort en riktig RBK-mätning i betongplattan så hade det troligtvis varit 90-98% RH (fuktigt), du är ju inte byggare men de flesta byggare känner med handen på ytan och säger – jamen här är det ju ingen fukt för här är det torrt. Kolla in rbk.nu och läs lite så får du mer förståelse, som ett litet plus så kan du gå ut på sgu.se kartvisare uran och kolla om det finns radon i området där du bor. Ett mekaniskt ventilerat golv tar hand om fukten från berget.

mvh
Micke
PS: Här är villkoren kring ansvar och liknande för mina tips, frågor och svar på husgrunder.com och läs mer om hur jag jobbar med denna hemsidan här.
:DS

Fick du hjälp av denna artikel

0
Publicerat

Fråga från Caroline

Hej Micke!

Jag ska bygga ett hus på min tomt och måste påla grunden, vi vet att det är jord, mjuk lera och massor med vatten. På tomten finns ett berg som baksidan av huset ligger på men med tanke på allt vatten i marken så misstänker vi att det finns berg som gör att vattnet inte rinner bort. Jag behöver ingen geotekniker men någon som provtrycker marken på två ställen för att se hur långt ned berget är. Har du något tips om vem som kan hjälpa mig med det? Stort tack på förhand!

MVH Caroline

Svar från Micke

Hej Caroline

Jag har skickat en bra lokal geokontakt till dig som kan hjälpa dig. Han brukar vara snabb på att svara om du mailar honom, hälsa från mig.

mvh
Micke
PS: Här är villkoren kring ansvar och liknande för mina tips, frågor och svar på husgrunder.com och läs mer om hur jag jobbar med denna hemsidan här.
:DS

Fick du hjälp av denna artikel

0
Publicerat

Fråga från Henrik från Haverdal

Hej!
Vi har precis flyttat in i ett hus ifrån 1974 som har tegel nertill och träpanel längst upp, huset är enplans 96 kvm.
Vid besiktningen uppmättes en fuktkvot på 13-14% i den impregnerade syllen i ytterväggen och besiktningsmannen upplevde ingen avvikande doft. I innerväggen är det obehandlat virke enligt besiktningsprotokollet.

Nu efter några dagar i huset har vi märkt att våra kläder har fått en speciell doft som vi märker när vi är iväg. Samt att nära vänner nämnde för oss att det var en speciell doft som verkligen satte sig i kläderna. Vi misstänker därför att det är syllarna som är boven.

När man byter impregnerade syllar, behöver man byta isoleringen med för att bli av med doften? Eller räcker det att byta de impregnerade syllarna?

Har fått ett prisförslag på 115 000kr totalt dvs. 85 000kr efter rotavdrag. Är detta ett rimligt pris? Eller har ni någon ni kan rekommendera i Halmstadsområdet?

Svar från Micke

Hej Henrik ,

Har skickat dig namn på ett bra bolag som har Halland som sin hemmamarknad.

Kolla med dem om doftsmitta också. Mig veterligen kan det hända, men de är mycket duktiga och ärliga så de får nog avgöra. De kommer ut och kolla ofta om man vill.

Hälsa från mig

mvh
Micke
PS: Här är villkoren kring ansvar och liknande för mina tips, frågor och svar på husgrunder.com och läs mer om hur jag jobbar med denna hemsidan här.
:DS

Fick du hjälp av denna artikel

0
Publicerat

Fråga från David från Malmö

Hej Micke!

Nedan har jag hittat här på din sajt:

”Dräneringen måste ligga rätt
Du måste i din nya källare ha ett källargolv som ligger “ovanför” din dränering. Dvs om du gräver ner i marken inifrån källaren och din nya källare hamnar under din dränering, så är det stor risk att du får problem med vatten som tränger in i källaren eftersom dräneringen ligger ovanför källargolvet. Dräneringen ska ligga under underkant källargolv inklusive isolering.”

Vad gäller med makadamen? Är det
Ok den ligger under dränering utanpå huset?

Trevlig helg och tack!

Mvh
David

Svar från Micke

Hej David ,

Dräneringen ska ligga utvändigt givetvis :).
Ibland skriver man inte det självklara. Tusen tack för att du informerade mig om denna otydlighet.
Jag har förtydligat detta stycke i denna artikel nu. Hoppas det svarade på din fråga.

mvh
Micke
PS: Här är villkoren kring ansvar och liknande för mina tips, frågor och svar på husgrunder.com och läs mer om hur jag jobbar med denna hemsidan här.
:DS

Fick du hjälp av denna artikel

0
Publicerat