Hej
Undrar om det är möjligt att bygga ett tre vånings hus där det varit gammal sjöbotten och enligt geoteknisk undersökning är det gyttja på platsen.
Hej ,
Låter som att det krävs en pålning. Kolla med en geotekniker. Se även här för kostnadsuppskattning för en eventuell pålning.
Vänliga Hälsningar
Micke
Hej!
Vi är spekulanter på ett hus från 1937 med krypgrund. Där finns en avfuktare och tydligen är Anticimex där en gång per år för att kolla läget. Det luktar inte fukt i huset. På utsidan ser grunden ut som målad cement typ. Är krypgrunder från 1937 i regel bra?
Hej Tove
Skulle säga att krypgrunder från denna tid skall behandlas som en riskkonstruktion när det gäller fukt.
När du köper huset ska det göras en slutbesiktning. Jag föreslår att du under processens gång markerar att du är osäker pga detta men så länge grunden visar sig vara i gott skick så är du intresserad. Rent praktiskt så kan man också efter budgivningen göra skrivningar i köpavtalet som villkorar köpet mot att det inte är fuktproblem i krypgrunden vid en slutbesiktning och att eventuella problem åtgärdas av säljaren. Tänk dock på att säljaren då kan dra öronen åt sig och välja annan budgivare, allt annat lika.
Med det sagt, kommer det INTE fram problem i besiktningen så är krypgrunden ok skulle jag säga. Detta eftersom huset är från 1937 och klarat sig så här långt.
Kolla också trossbotten så den inte angripits historiskt (svarta missfärgningar, träbjälklag som bytts etc) – för då är det avfuktaren som ”räddat” huset. Den har nog installerats av en anledning kan man tänka sig, dvs fukthalten har varit för hög tidvis.
Det är dock inte helt säkert att krypgrunden är ok bara för att det inte luktar i huset. Det är ingen garanti eftersom en krypgrunden ventileras. Dessutom är problemen i en krypgrund som störst under sensommarmånaderna.
Men som sagt, har du inte historiska problem skulle jag inte oroa mig. Man kan också så länge träbjälklag och trossbotten inte skadats/ruttnat utföra andra åtgärder som minskar fukten (marksiolering, tilläggsisolering mm).
Ska kolla med experter om det finns generella byggtekniker för det årtalet (återkommer således här mer om det inom kort) .
Vänliga Hälsningar
Micke
Hej,
Jag ska bygga en övervåning på den del av mitt hus som är 1-plans. Huset är från 40-talet. Grunden är ”stensatt” torpargrund.
Hur vet jag att grunden klarar den nya belastningen? Vem/vilka kan hjälpa mig att göra den bedömningen?
/Roger
Hej Roger,
För att veta svaret på det här så behöver du egentligen lastplanen från ditt nuvarande hus. Sen behöver du räkna på lasterna som din nya våning genererar. Lägg sen till att du också behöver grundritningarna för huset. Utifrån dessa kan du sedan avgöra hur huset klarar de nya lasterna.
Väldigt många underskattar ju det här problemet i teorin. De bygger uppåt och tänker inte på att grunden inte var byggd för dessa laster. I normalfallet skulle jag säga att det ofta inte är något problem. Grunderna är ofta väldimensionerade för detta. Men det absolut ingenting som man ska ta för givet. Det kan bli sättningar och liknande om man underskattar lasterna för huset, men om du undviker följande så borde du vara relativt säker:
Du vet bäst själv vad som kan vara för tungt. Tunga eldstäder på den nya våningen exempelvis. Men även en öppen planlösning på våningen som orsakar mer koncentrerade lasterna på en begränsad del av den befintliga grunden kan ställa till problem.
Då kan man behöva förstärka den delen av det gamla huset som man bygger till då. Har du alltså en öppen planlösning och leder ner lasterna just på några specifika punkter, så kan grunden just i de specifika punkterna som kommer att bära upp de här nya lasterna bli högre än vad de var dimensionerade för. Har du problem med det här så vänd dig till mig, så ska jag försöka hjälpa dig.
Vänliga Hälsningar
Micke
Hej!
Gjöt en platta för en vecka sedan. Rörmokaren har ”skyddat” avloppsrören med extrem tunn plast (nästan gladpack).
Av misstag kom det betong i ett toaavlopp då det gick rätt igenom ”skyddet”. Det spolades vatten för att få bort betong och sten. Vi kanske lyckades få bort allt! Finns det några regler att hänvisa till(tex. Boverket) att skydds-lock skall användas ? Bör jag filma rören för att kolla att allt är borta?
Hej Petter,
Jag ska kolla upp lite med mina kontakter vilka regler som gäller. Generellt så är det svårt att avkräva ansvar för denna typ av problem som nästan alltid uppstår. Min erfarenhet är att så länge entreprenören försöker rätta till de problem som uppkommer så bör man försöka vara tillmötesgående som kund. Men som du säger, om skada skett på dina avloppsrör är det oklart om entreprenören visat oaktsamhet eller inte. Personligen tycker jag att gladpack är en otillräckligt skydd. Och är det en seriös entreprenör bör de förstå det.
Rent allmänt kan man säga att när man ska gjuta sin betongplatta är det viktigt att man ser till att viktiga delar i avlopps och dräneringssystem inte täpps igen av betong som av olika skäl hamnar fel. Man bör också förstå krafterna i betongen som flyter fram när man gjuter. Det för exempelvis med sig att kantelement kan välta när man fyller på betong i kantbalken. En duktig grundbyggare vet om detta och har vidtagit åtgärder för att detta inte ska ske.
Använd bra täcklock för att skydda avloppsrören. Ge betonggjutaren och den som ska gjuta grunden mycket tydliga instruktioner om vad överbliven betong och rengöring av verktyg ska ske. Vi har själva beställt betongplattor där vi senare fått igensatta dräneringsbrunnar pga att hantverkaren tömt betongrester i dräneringsbrunnen.
Detta är ett av många exempel på praktiska problem som kan uppstå på bygget och där erfarenheten och bemötandet hos entreprenören är viktigt.
Slutligen skulle jag rekommendera dig att filma för att säkra att avloppsrören inte täppts igen.
Vänliga Hälsningar
Micke
Jag ska bygga ett Attefallshus på 25 kvm med grundmåtten 588 x 422 VM som ska placeras på 12 st plintar fördelade på 3 rader i längdled med 4 kungar i varje rad.
Tomten är sluttningstomt med 25% lutning och m. à .p. VA-röret markförläggning måste jag behålla marklutningen.Jag väljer formrörelser 250 x 2400 mm som kapas i rätt längd. I nedre plintraden åtgår hela formrörets längd jämt fördelat mellan mark och luft. Övriga rörlängder anpassas efter marklutningen och beräknat djup i mark blir i mitten raden 740 mm och i övre raden 500 mm. Hur många armeringsjärn bedömer du att det behövs för plintarna i nedre, mittre och övre plintraden?
Hej Gösta,
När man ska gjuta plintar så är det egentligen tryckhållfastheten man är ute efter i den gjutna plinten. Tryckhållfastheten i en gjuten plint är larvigt hög. Du kan lasta många många ton på en enda plint. Men draghållfastheten är alltid begränsad i betongplintar. I det stora hela så ju högre plinten är och ju mer säker
man vill vara desto mer ska man armera. Man brukar säga att det räcker ganska långt med ett armeringsjärn för en normal pappersrörsplint. Men är det riktigt stora laster och du vill ha hög hållfasthet på plintarna då kan man ta upp till tre armeringsjärn i plinten. Så är det låg last och korta plintar då är det endast ett armeringsjärn som behövs. Har du däremot en längre plint så kan du behöva tre armeringsjärn med höga laster.
Dimensionen på ett armeringsnät i armeringsrör bör vara mellan 8 eller 10 mm.
Vänliga Hälsningar
Micke
Ange den email du vill ha skicka pdf länken till (pdf öppnas också i nytt fönster).
