Fråga från Monica från Hörnefors utanför Umeå

Hej! Vill ställa en fråga, förutsatt att det är en gratistjänst hos er!

Har ett hus byggt 1950 med källare.
Har blomrabatter på två sidor av huset och ser fuktskador på vissa ställen på betongväggar i källare där, samt i hörnen där stuprännorna sitter. Det släpper även färg på golv i källaren, men det har visst inte med dräneringen att göra.

Huset står på en gammal havsbotten, d v s 90% sandmark. Kan det räcka med att ta bort blomrabatter och leda ut vattnet från stuprör och köra med en avfuktare eller har en så gammal dränering (från 1950) gjort sitt?
Mvh Monica

Svar från Micke om behövs omdränering?

Hej Monica,

Det är gratis att ställa frågor här 🙂

De enkla ingreppen i ditt fall är som du skriver är att ta bort blomjorden. Det är bra att ta bort blomjorden då den dra till sig och behåller fukt. De är även viktigt att kontrollera att du har fall bort från huset så att dagvattnet avleds.
Generellt kan man säga att dränering från 1950 har gjort sitt och behöver göras om.

Vänliga Hälsningar
Micke

Fick du hjälp av denna artikel

0
Publicerat

Fråga från Conny från Bergkvara nära Kalmar

Hej,
Vilken husgrund är bäst att välja till ett Attefallshus där marken kan vara fuktig och ligger nära havet.
Vi räknar med att ha värmepump luft/luft men vi kommer inte att ha värmegolv, om inte det är att rekommendera??
Vi kommer inreda Attefallshuset med ett kök, en dusch och en toalett samt med en tvättmaskin.

Svar från Micke om att välja husgrund

Hej Conny,

För Attefallshus så kan vi rekommendera flera olika typer av grunder och beroende på dina ingångsparametrar är vissa lösningar bättre än andra.

1) Platta på mark
2) Krypgrund
3) Plintar eller markskruv

För just din situation så skriver du att marken är fuktig.
All mark är fuktig så ifall det inte finns någon risk för översvämning så fungerar både platta på mark, krypgrund och plintgrund. Är det svårt att få ner betong till platsen kan en krypgrund eller plintgrund vara att föredra. Gör du en platta på mark får du ett färdigt bjälklag att platsbygga attefallshuset på. Ska du göra en krypgrund eller en plintgrund så får du bygga ett bjälklag som bär mellan balkarna.

Fördelen med de olika metoderna är kortfattat.

  • Platta på mark är billigaste lösningen om du vill ha vattenburen golvvärme
  • Krypgrunden är en billig och bra lösning om du ventilerar grunden på ett bra sätt. Grundmuren blir färdig från början vilket är snyggt.
  • Plintgrunden är bra om du har ett hus med stabilt bjälklag. Kräver inte samma markarbete som platta på mark och krypgrunden gör men isolerar å andra sidan inte heller lika bra.

Här är också två artiklar för dig som vill veta mer om att bygga attefallshus.

Fick du hjälp av denna artikel

0
Publicerat

Fråga från Tawfik från Södertälje

Hej!

Jag planerar bygga till mitt hus som sitter på ca 13 meter djup pålar.
Jag planerar bygga ”3,75 meter” X 7,00 meter. Behöver jag påla ochså?

Det finns 2 pålar som balkongen ”2,00mX4,00m” sitter på med avstånd av 2 meter så blir det 1,75 meter kvar ”3,75-2,00=1,75 meter”.
Samt har jag 3,00 meter kvar på andra sidan ”7,00-4,00=3,00 meter”.

Huset är byggt 2006 och jag undrar om jag behöver påla direkt eller måste jag göra geoteknisk undersökning innan?
Samt planerar jag bygga altan på andra sidan av huset och undrar ska altanen stå på pålar också?
Ritning kan jag skicka om du önskar så.

Tack på forhand.

Svar från Micke om Husexpansion med pålning

Hej Tawfik,
Tack för frågan.

Om ditt befintliga hus är pålat idag så ska även tillbyggnaden pålas.
Samma gäller för altanen ifall du inte kan tillåta att altanen sätter sig något.
Vid pålade grunder så brukar man ta hjälp av en konstruktör som gör en pålplan och en grundkonstruktion.

Här är vår kalkylator för hur du kan prognosticera hur mycket det kan kosta att påla.
[CP_CALCULATED_FIELDS id=”6″]

Hälsningar Micke/Byggtider

Fick du hjälp av denna artikel

0
Publicerat

Fråga från Christer från Orsa

Hej
Skall bygga ett fjällhus på sluttande tomt 1:6 med underlagrad siltig morän och delvis berg. Plattan 10×10 m. Metoden jag tror är bra är att gjuta en sula på frilagd moränen som jag murar leca på och fyller/packar med makadam för att skapa en plan yta ca 12 x 12 för fortsatt grundläggningsarbete av plattan.

Denna metod tror jag skadar befintlig tomt det minsta samt att huset inte kommer ned i framkant där även infart kommer vara.Bakre muren kommer vara ca max 2,5 m hög och i marknivå i framkant. Är detta bra eller finns det bättre vägar för att fixa en platta?
/Christer

Svar från Micke om betongplatta på sluttande tomt

Hej Christer

Det fungerar att bygga en betongplatta innanför en stödmur som du skriver.
När man vill jämna ut höjdskillnader på en tomt så kan man göra det till viss del med kantelement av olika höjd längsmed höjdskillnaden. Då blir grundsockeln olika hög längsmed sluttningen, men fasadkanten ovanför grunden blir i rak. Men för din tomt låter detta svårt – du har för höga höjdskillnader för att jämna ut på det viset.
Här har du en artikel som behandlar grunder i sutteräng.

Ett enklare sätt är att bygga huset på plintar.

Hälsningar micke

Fick du hjälp av denna artikel

0
Publicerat

Fråga från Lasse från Strängnäs

Tjena,
Snackade med en kille som levererar betong igår. Han berättade en sak som jag inte förstår. Stämmer det att man måste tillsätta luft i betongen för att förhindra sprickor på vintern?
Fattar inte det eftersom man ska vibrera betongen för att få bort luftbubblor.
Jag skall gjuta en platta för att sedan bygga ett uterum på, men det får avvakta till nästa år. Då ska jag täcka plattan med cellplast eller blanda in luft i betongen säger han. Jag har aldrig hört detta.
MVH: Lasse

Svar från Micke

Hej Lasse och tack för frågan,

Cementgjuteriet gör justeringar i betongen beroende på klimat med hjälp av olika tillsatser. De kan göra justeringar för att ta hänsyn till härdningstid och frostbeständighet.
Det är med andra ord inget som du ska behöva tänka på.

Det finns mängder med tillsatser till betong och den tillsatsen som de sätter till i ditt fall ska ge betongen en mer frostbeständig betong.
Tillsatsen kallas luftporbildande betong.

Tillsatsen som ger betongen denna egenskap är ofta en så kallad tensid. Genom att man skapar små små bubblor i betongen så kan vatten som finns kvar i betongen förflytta sig till dessa små små hålrum där de kan frysa utan att skada betongen. Annars riskerar betongen att spricka.

För att dessutom kunna gjuta betongplattor på vintern så behöver man använda andra tillsatser än den som gör betongen frostskyddad. Dessa kallas för acceleratorer och verkar genom att betongen under härdningen alstrar mer värme och därmed fryser inte betongen. Om man kombinerar detta med att isolera betongplattan så kan en gjutning faktiskt ske under vintertid.

När det kommer till torktid för att bygga betongplatta – se här

Hälsningar Micke

Fick du hjälp av denna artikel

0
Publicerat