Läs mer om markarbete om husgrunder här.
Underlaget lika viktigt som grunden
Underlaget är kanske inte något som man tänker på, då det inte syns. Både när det gäller stenbeläggning och gjutning av en betongplatta så är konstruktionen beroende av denna styrka. När det gäller exempelvis en stenläggning är det extra viktigt med en bra planering av underlaget och detta för att du ska få en så fast och stabil grund som möjligt. Annars finns det en risk att marken inte sätter sig riktigt ordentligt och du får en vågig stensättning.
Märka ut grunden och förhållandet till marknivå
Det första man ska göra när man arbetar med underlaget är att förbereda platsen och var byggnaden ska stå. Här brukar man ta hänsyn till exempelvis väderstreck, men även marknivå. När detta är bestämt kan man börja med att ta bort alla växter och all mjukt matjord. För att veta exakt var man ska gräva kan det vara bra att lägga ut både käppar och snören som markerar beläggningens kant. Man brukar säga att man ska gräva ner så mycket tills man känner att man kommer till hård jord och man känner att man kommer tillräckligt djupt ner.
Grusgångar, uppfarter och husgrunder – alla behöver dränerande material
När det gäller grusgångar brukar det räcka med att man gräver bort ungefär 10-15 cm och när det gäller uppfarter brukar man behöva gå ner några ytterligare centimeter. För att gruset inte ska sjunka ner i underlaget ska man därefter lägga en markduk. Lägg nu på krossgrus och platta därefter till detta med hjälp av en padda.
När det gäller en sten eller betong görs i princip samma sak. Man gräver bort all matjord för att sedan fylla på med grus som plattorna eller betongen ska ligga på. Detta gör man för att undvika att beläggningen sjunker. Det är också viktigt att man ser till att fylla fogarna riktigt ordentligt med fogsand. Fogsand använder man för att kunna skapa en distans mellan varje enskild sten efter läggning och detta för att det annars kan tränga ner vatten, men också för att förhindra att stenarna och läggningen hamnar mot varandra. När man har fyllt på med fogsanden är det nu dags för att platta till varje gruslager och detta gör man genom att vibrera flera gånger. Genom att använda en plattvibrator får man ett platt och samtidigt hårt underlag.
Därefter ska du lägga ungefär 10-15 cm tjockt grus 0-16 mm och detta ska du göra innan du lägger 3-5 cm tjockt lager av finare läggningsgrus med mindre partiklar. Du avslutar arbetet med att vibrera återigen, men denna gång mer försiktigt och lättare.
Mer om förberedelser
Precis som övriga hantverkararbeten är det även här viktigt med välgenomtänkta förberedelser. Du måste också ansöka om marklov från kommunen för att vara säker på att du får gräva på det stället du planerat ditt bygge. Detta eftersom att du kommer att ändra höjden på marken.
Innan man börjar med en grundläggning och gjutning av en platta är markarbetet ett viktigt moment att noggrant arbeta med. Detta gör man eftersom att en grundläggning alltid anpassas efter markens förutsättningar. Ofta tänker man inte på att markarbetet faktiskt är en stor och viktig del av byggprocessen.
Det man gör vid markarbetet är att man gör en bedömning av marken och dess förutsättningar och detta görs för att se om det går att bygga på platsen. Man kan säga att det med andra ord är en förberedelse inför grundläggningen.
Det man vid markarbetet undersöker är b la vilket markförhållande som råder på platsen. Denna kunskap är viktig eftersom att du har möjligheten att minska kostnaderna ganska markant om du bygger på rätt plats med rätt förutsättningar. Är markförhållandet på platsen du ska bygga bra bidrar du automatiskt till en bättre och mer hållbar samhällsutveckling. Är markförhållandet bra med en stabil och säker bärförmåga kommer huset att vara hållbar.
Om man upptäcker att markförhållandet inte är hållbar inför grundläggningen kan man utföra något som kallas pålning. Det fungerar som en markförstärkning där pålar av antingen trä, järn eller betong slås i marken så att det blir ett fast och stabilt underlag för byggnaden.
Vid markarbetet utförs också schaktning och eventuell återfyllnad/utfyllnad. Det innebär alltså att man gräver/spränger bort jordmassor på platsen man planerat att gjuta betongplattan på. När man har gjort detta ersätts sedan platsen med antingen grus eller makadam och detta görs för att vattnet ska kunna rinna undan. Har man problem med att schakta kan man alltid ta hjälp utav en grävmaskin. Då blir arbetet både enklare samtidigt som du spar tid. Du kan också anlita en markentreprenör.
Ytterliggare en förberedelse innan gjutningen är dräneringen. Det man gör är att gräva diken för att kunna leda undan oönskat vatten och dräneringen är viktig för att man ni framtiden ska kunna hålla grunden fri från fukt- och mögelskador. En dränering görs med andra ord för att förbättra själva jordens genomsläpplighet av vatten. Det är faktiskt vid denna förberedelse som man bör lägga den absolut största vikten just för att undvika att husets grund framöver på något sätt skadas.
Fuktisoleringen och en undersökning utav nedgrävda elledningar och de övriga installationerna som kan finnas under marken görs i samband med dräneringen. Gällande isoleringen kan man exempelvis använda sig utav en isoleringsmatta som skyddar husgrunden mot markfukten. Hur mycket isolering som man behöver beror helt på vad man tänkt att bygga. En väldränering i samband med fuktisoleringen kommer att skydda huset mot oväntade skador i framtiden.
Återigen är det väldigt viktigt med noggrannhet vid markarbetet. Ha klart för dig och ta hänsyn till vilka markförhållanden som på platsen råder och som alltid får man inte glömma att precis som de flesta byggen idag, krävs ett bygglov från kommunen. Lägg extra stor vikt vid markarbetet/förarbetet och glöm inte att det måste vara en stabil och säker grund. Alla vill ju självklart att byggnaden ska vara hållbar och säker en lång tid framöver.
