När man bygger villa idag väljer de flesta att gjuta en betongplatta som husgrund. Priset påverkas mycket av de val man gör genom sitt bygge av husgrunden. De äldre krypgrunderna har visat sig vara känsliga för fukt- och mögelangrepp men för den som väljer rätt material och byggteknik så är krypgrunder fortfarande ett vettigt alternativ. Många villabyggare väljer även att själva sköta grundläggningen av huset. Att använda kantelement på en dränerad bädd av makadam är både ett enkelt och prisvärt alternativ för hemmafixaren.
Ska du bygga en ny villa utan källarvåning? Då behöver inte grundläggningen bli så komplicerad och dyr som man först kan tro.
Husgrunder platta läggs med kantelement
Det finns idag kantelement som är isolerade och dessa dominerar marknaden idag. Vissa väljer fortfarande att gjuta betongplattan i formar vilket är konstigt när kantelement idag är så billiga.
Krypgrunder har fått ett uppsving
Tidigare valde många husägare att anlägga en krypgrund eftersom det var billigt och enkelt att genomföra. Problemen med mögel, fukt och dålig lukt blev uppenbara med tiden och ledde till att man sakta gick över till betongplattor. Idag är betongplattan en etablerad byggstandard för husgrunder och erbjuder det bästa skyddet mot fukt och mögel, förutsatt att den gjuts och dräneras på rätt sätt.
Hur mycket kan jag utföra själv?
Det mesta utav förarbetet kan du själv klara av om du är tillräckligt händig. Det enda du behöver förlita dig på är att betongen kommer med en lastbil, att grävare hjälper dig att schakta ur jorden för dränering, och att gjutningen går rätt till enligt rådande byggnormer. Med andra ord kan du sköta stora delar av grundläggningen själv, så länge du har kontakt och får lite hjälp av experter och fackmän. När du gjuter din platta kan du dessutom investera i golvvärme till ditt hus, som i längden kan spara dig energikostnader.
Vissa arbetsmoment kräver expertis. Hur mycket matjord ska du till exempel schakta bort innan du börjar att lägga ut dräneringsgrus? En konstruktör kan titta på din villaritning och utifrån detta ge dig goda rekommendationer. När du har lagt dräneringsbädden kan du välja att gjuta med grundelement istället för i vanliga betongformar. Det finns olika typer av element att använda och dessa fungerar ofta både som isolering och som gjutform. En viktig fråga är vilken typ av grundelement som du ska välja.
Ta råd av huskonstruktör
En tumregel är att husets väggtyp är en central faktor, som bestämmer vilket grundelement som passar just ditt husprojekt. Låt en konstruktör göra beräkningar för att undersöka frågan. Bland annat måste du ta reda på vilka laster som grunden kommer att utsättas för och var någonstans dessa tyngdpunkter kommer att ligga. Om du ska bygga en villa med tegeltak och regelväggar av trä, kan du ofta låta tillverkaren själv rekommendera en lämplig typ av grundelement. I de flesta fall kommer cellplast fungera utmärkt som element, även om väggarna är av tegel.
För stenhus är Alba-balken ett vanligare alternativ, eftersom den är bättre på att bära stora laster och är enkel att putsa. Däremot har den ett lägre u-värde än element av cellplast, det vill säga värmemotståndet är sämre hos Alba-balken. Detta innebär i praktiken att ditt hus förlorar mer värme med Alba-balk än med cellplast, vilket såklart kan avspegla sig i dina framtida energikostnader. Alba-balken tenderar också att kosta mer än cellplasten och bli dyrare att frakta och hantera. Alba-balkens tyngd gör att man ofta tvingas hyra in en kran som lyfter och placerar elementen på plats i husgrunden vilket fördyrar processen ytterligare. Därför går fler och fler mot att inte använda alba balkar längre.
Val av grundelement påverkar energikostnader
Grundelement av cellplast förekommer givetvis också olika former, varav L-elementet är det vanligaste och enklaste. Det finns också olika typer av ytskikt, det vill säga det som utgör hussockeln. Exempel på sådana typer är betong, puts och skivor av fibercement. Elementen finns i varierande höjder och hörnmått. Om du väljer att beställa L-element med färdigfabrikerade hörn behöver du endast motfylla eller glesforma i viss utsträckning. Beroende på ytskiktet brukar det vara lätt att själv hantera cellplast med egna verktyg.
När du bygger upp kantbalken och isoleringen till L-elementet under husplattan ska du lägga ut skivor av cellplast. Detta ska i framtiden bli underlaget till ett golv. Här är det viktigt att du inte snålar ? åtminstone tre decimeter isolering ska läggas under plattan. Genom att isolera väl under husplattan kan du sänka husets värmeutsläpp och därmed minska energikostnaderna inför framtiden. Tänk på att husplattan utgör en stor och viktig del av husets yta och därför påverkar energikonsumtionen stort. Det finns en risk med en platta som isoleras för mycket och det är tjälbildning, men detta är i princip endast ett problem i norra Sverige och kan enkelt förhindras genom att du även isolerar marken utanför kantelementen.
Så fungerar en kantelement grund
Även isoleringen av kantelementen är viktig, speciellt i mindre hus med vattenburen golvvärme , där värmen annars kan tendera att sippra ut genom kantbalken. Dåligt isolerade kantelement kan ge kalla ytterväggar och högre energikonsumtion. En annan typ av cellplastelement är grundelement i U-format där kantelementen placeras längre in i plattan och låter väggregeln ställas på en oisolerad kantbalk. Alla yttre cellplastdelar fungerar som gjutform, men avlägsnas efter det att gjutningsarbetet är klart. Du får som resultat en hussockel av betong som ser bättre ut och släpper ut mindre värme, men som samtidigt kräver större arbete.
Kantbalken måste nämligen bindas till husplattan med armering som förs genom den inre cellplastdelen. Den yttre cellplastdelen som avlägsnas efter gjutning måste täckas med en släppduk, annars riskerar den att inte lossna från betongen. En sådan grund ligger dock på ungefär samma prisnivå hos tillverkare som för grundelement av cellplast. Om du ska bygga ett passivhus med extra tjocka väggar finns det cellplastelement som passar just sådana husprojekt. Sammanfattningsvis är det alltså laster, väggtyp och uppvärmningssystem som styr vilken typ av grundelement som du ska använda vid grundläggning av din husgrund.
