Det finns möjligheter att dimensionering av en husgrund kan förenklas. Det finns formler och avancerade datorprogram man använder för att räkna fram dimensioneringen av husgrunder. Det finns mängder av parametrar som programmen och formlerna tar med i beräkningen.
Återfyllningen påverkar dimensioneringen pga något som kallas för jordtryck: När man räknar in jordtryckets påverkan på dimensionering av en husgrund är egenskaperna för materialet som används för återfyllnad viktiga. Det finns olika koefficienter man använder om det man använder som återfyllnad är sand, grusjord, siltjord eller lerjord. Till detta kommer påverkan av hur tung återfyllningen blir. Vidare spelar marklaster in på dimensioneringen.
Materialet som grunden vilar på är avgörande. Olika material tar upp olika laster. Berg, morän, grus, sant, silt och lera har alla sina egenskaper rörande just upptagandet av laster. Fukt är en annan aspekt som inte diskuteras här men som också givetvis måste beaktas för att exempelvis få en bra dräneringslösning.
Bra bilder som ger exempel på en återfyllning
Det ska sägas att dimensionering av villagrunder idag grundas mycket på erfarenheter. Det som är oroande med denna trend är att företag och privatpersoner därmed inte får en husgrund levererad som tar hänsyn till alla tänkbara parametrar som kan spela in vid grundläggning.
Här har de geotekniska undersökningarna, de erfarna grundleverantörerna, konstruktörerna och grundbyggarna ett stort utrymme för att förklara för konsumenter att det är väldigt viktigt att ta med allt i beräkningarna. Ett exempel på en parameter som kan ställa till det vid en alltför snabb grundutredning är att man inte tillräckligt noga undersöker jordens egenskaper. Vilken typ av jord bygger man på? Bärigheten och hur dränerande marken är undersöks oftast, men ofta glömmer man att glidning kan uppstå om man har två skikt av lera under husgrunden där en är hårdare och är mjukare. Glidningen uppstår på grund av de horisontella krafterna som en husgrund kan utsättas för av olika anledningar. Normalt tänker man ju mest på de vertikala krafterna när man dimensionerar en husgrund.
När glidning sker kan det påverka grundplattan väldigt mycket eftersom grunden surfar ovanpå den glidande leran och därmed får man en lavinliknande effekt.
— redirectad —
Ett dräneringsdike har som funktion att föra bort vatten från ditt hus och trädgård och dit vattnet inte gör någon skada. Ett dräneringsdike för bort vattnet innan det når ditt hus. Genom att man för bort vattnet så blir förutsättningarna för marken bättre sett ur fuktsynpunkt och kan göra underverk för sumpiga och fuktosäkra tomter. Genom att se till att marken inte tillförs fukt från omgivningen så ökar förutsättningarna för att husgrunden inte får fuktproblem.
Det finns faktiskt regler för hur man får göra gentemot grannarna dessutom. Du får inte dirigera vatten hur som helst heller så kolla också med din kommun hur dina regler ser ut eller varför inte boverket.
Viktigt att förstå hur vatten rör sig
För att förstå hur man ska dra om vatten som kommer till ens tomt genom underjorden och från grannskapet är det viktigt att förstå hur vatten rör sig i marken. Många tror att vatten rör sig rakt ner i marken när vattnet kommer ner som nederbörd eller smältvatten. Faktum är att vatten många gånger rör sig i sidled. När vatten rör sig rätt ner genom marken eller i sidled bestäms givetvis av markens egenskaper. T.ex. lera är en typiskt mark som gör att vattnet rör sig i sidled eftersom man inte släpper igenom vattnet. Istället binds vattnet tills det blir mättat och sedan tar det inte emot något mer vatten. Jämfört med singel, sand, makadam och liknande material som släpper igenom vattnet på ett tillfredsställande sätt. Lera är så effektivt på att blockera vatten att det används som material för att bygga dammar och diken och liknande eftersom det håller vattnet alternativt transporterar bort vattnet istället för att släppa igenom det genom marken.
Ett dike som installeras på rätt ställe på din tomt kan fånga upp mycket av detta horisontellt transporterade vattnet och föra det till önskad plats. Anledningen att vattnet förs bort i diket och inte fortsätter genom marken är att det är enklare för vattnet att transporteras i diket än genom marken.
Hur gräver man ett dräneringsdike
Först mäter man givetvis ut hur din tomt ser ut och hur vattnet som flödar mot ditt hus troligen tar sig till ditt hus. Det gör man genom att mäta höjdskillnader och eventuellt undersöka markens beskaffenhet på olika ställen så man ser vilka områden som är torra och vilka som är sumpiga när det regnat en längre tid. När man tydliggjort vilket håll vattnet strömmar mot ditt hus gäller det att bryta vattnets flöde mot huset och leda bort vattnet genom diket. När man väl gjort denna analys så är resten bara rent grävande och ganska enkelt.
Man börjar med att gräva ett 1,5-2 meter brett dike med ett djup på c:a 50-60 cm.
Diket grävs ut och i detta lägger man sedan först ut 5 cm grus, singel eller makadam. Sedan lägger man ett dräneringsrör med 10 cm i diameter. Ovanpå rör lägger man sedan singel, grovt grus eller makadam igen upp till markens yta. För att göra marken snyggare kan man lägga dit lite jord så man inte ser att man grävt just där. Dräneringen ska sedan läggas runt ditt hus så att flödet av vattnet fångas upp av diket och sedan förs ut på andra sidan huset på ett tryggt ställe.
