Källa till artikeln: Tjällden AB

Det som skiljer timmerhus från andra hus när det kommer till husgrunder är att man bör göra ganska nogranna beräkningar på laster för huset.
Detta då husets timmerstockar kan väga en hel del.
Det som gör att huset väger mycket är dels de timrade stockarna men även taket som måste vara ganska tungt. Detta för att pressa ihop husets timmerstomme. Ett timrat hus väger betydligt mer än ett hus som byggs traditionellt med träreglar eller liknande.

Men med rätt dimensionering av husgrunden så kan man använda vilken grundteknik man vill.

  • platta på mark grund
  • krypgrund och torpargrund/li>
  • plintgrund
  • källargrunden

Torpargrunder och krygrunder för timmerhus

Torpargrunder är den vanligaste grundtekniken för timmerhus. Det finns fler anledningar till det.

  • torpargrunden är billigare
  • tyngden kommer mestadels från laster ner genom timret och tas upp bra med en krypgrund

Om du är intresserad av mer generell information om torpargrunder och krypgrunder så läs denna artikel om hur du bygger krypgrunder.

Betongplatta på mark för timmerhus

Ofta bygger man ett timmerhus på en krypgrund. Men om man vill bygga ett timmerhus på en platta och ändå skapa en estetiskt tilltalande grund så kan man sätta en stenrad runt grunden så man får en mer traditionell fin torpargrundsutseende.

Om du är intresserad av mer generell information om hur man gjuter en platta på mark så läs denna artikel

Vad är timmerhus

När man ska bygga ett timmerhus som enligt definitionen ska få heta just timmerhus så måste man använda massiva stockar. Dimensionen på stockarna måste vara 0,1 meter tjocka eller större. En vanlig dimension är 20 cm. Vidare ska husets stockar vara knutade.

Ett timmerhus kan bestå av timmer som är antingen handtimrat eller tillverkat av en maskin. Vidare kan stockarna bestå av hela stockar eller trä som sammanfogats till att se ut som stockar. Då består stocken av ihoplimmade plankor eller laminat.

Många som tar sig tid till att bygga ett timmerhus är ute efter den genuina känslan man får av timmerhuset och förvånansvärt många väljer därför att skapa handtillverkade timmerhus. Dessa handtillverkade stockar byggs då upp av en hantverkare i ett snicker eller liknande. I hörnen förbinds stockarna med varandra. och fungerar som lås för husets sidor. Huset byggs upp i snickeriet och märks för att sedan monteras ner igen och fraktas till kunden där den byggs upp igen på plats på grunden.

Historien om timmerhus

Historiskt sett byggdes timmerhus med en mycket primitiv husgrund. Den bestod till stor del av stenar som man placerade under husets olika hörn. Timmerstockarna var stora och tjocka och klarade således att bära upp resten av huset så därför behövdes inget extra stöd längs de nedersta timmerstockarna.
Bostadshusens golv hade en konstruktion som i sig själv va bärande där golvbjälkarna avlastades av så kallade syllar. När uteluft kom in under grundmuren och mötte trägolvet kyldes golvet ner. Det var därför kotym att man fyllde utrymmet med mull mot dess insida under golvet. Det gjorde att konstruktionen fick en bättre isolering men på bekostnad av fuktskyddet.

tegelfasad
I stort behöver man inte ta hänsyn till val av fasad (tegel, träfasad, puts osv) när man väljer typ av husgrund (krypgrund, balk, platta på mark). Lasterna från en normal villa kan med enkelhet hanteras av t.ex. en platta på mark grundelement.

Dessa U och L element ger dessutom
– God isolering
– Kostnadseffektiv konstruktion, bl.a. eftersom man inte behöver använda dyra moment vid grundläggningen såsom inhyrandet av kranbilar för att få balkarna på plats.

Ovan nämnda fördelar har lett till att byggandet med hjälp av balkar i husgrunden har minskat betydligt.

Det har använts som ett säljargument för balkar att det ger en bättre hållfasthet när man bygger med tyngre fasader. Men normala grundelement av typen L eller U har också mycket god hållfasthet beroende på att lasterna sprids ut i hela grunden och tas inte bara upp av den på platsen gjutna ”balken” som skapas vid U:t i kantelementet.

Vissa hustyper kräver s.k. torpargrund, eller som de också kallas krypgrund. Detta innebär att huset kommer i moduler färdiga att montera på plats från fabrik där de tillverkats. En torpargrund kan givetvis gjutas på plats men det finns färdiga element att köpa.

En uteluftsventilerad grund ventileras med ventiler i elementet. Vill man höja temperaturen inne i grunden kan man lägga plastfolie och 100 mm cellplast på marken.

Platta på mark
Platta på mark är en metod för att bygga husgrunder som idag är den vanligast förekommande husgrundstypen.

En annan fördel med en tunn platta på mark grund är att en tunnare platta torkar fortare. Gällande en betongplattas torktid så bör man välja så tunn platt tjocklek som möjligt med så hög betongkvalitet som möjligt. Effekten är dramatisk om man minskar betongplattans tjocklek. Minskas plattans tjocklek från 18 till 12 cm så halveras torktiden.
En platta på mark grund kan göras oändligt stora med bibehållen kvalitet.

Hur bygger man en betongplatta på mark

Vi har skrivit en uppmärksammad artikel om hur man steg för steg gjuter en platta på mark – läs den artikeln här.

Armering av en platta på mark

I en normal villagrund använder man armering i form av armeringsnät och armeringsjärn. Med rätt mängd betong och armering kan man uppnå en optimal konstruktion. Får man välja så är det bättre att ha rätt mängd armering i en tunnare betongplatta än det omvända.

Platta på mark på pålar

Vi har skrivit en artikel om pålade platta på mark konstruktioner – se artikel här.

Vad kostar en gjuten platta

En gjuten betongplatta kostar i storleksordningen 1500 till 2 300 kr per kvadratmeter. Då ingår normalt markarbete men inga krusiduller såsom att gräva upp extra för att anslutningen till kommunalt vatten och avlopp är längre än normalt.

Betong till platta på mark

Normalt beställer man en betongbil till
Man använder kvaliteten c50 för normala grundplattor.

Kantelement för platta på mark konstruktioner

Kantelement utgör ramen för en betongplatta på mark. Det fiberarmerade ytskiktet utanpå en cellplastkärna bildar en färdig grundsockel.
Det finns mycket att säga om kantelement så vi har skrivit en egen artikel – se här.

Hur tjockt cellplastlager behövs för gjuten villagrund

För normala villor brukar man gjuta betongplattan med en grundisolering om 300 mm. Ska man bygga ett passivhus kan man gå på 400 mm isolering.

Hur tjockt cellplastlager behövs för gjuten garagegrund

För normala garagegrunder brukar man gjuta betongplattan med 10 cm betongplatta med en grundisolering om 200 mm cellplast. Däremot kan man behöva tjockare betongplatta och grövre armeringsnät om man ska bygga garage som ska husera traktorer och lastbilar.

Frågor och svar om platta på mark grundläggning vi besvarar inom kort

– Platta på mark garage
– vem kollar om man behöver påla marken
-hur långt kan man gjuta med ränna
– gjuta grund platta på sluttande tomt
ppm maxhöjd
– packning av en platta på mark
– husgrunder och radon
– planering inför en markplatta av betong
– prefabricerade grundelement
– vattenrör upp ur gjuten betongplatta
– gjuta platta för växthus
– punktlaster i betongplattan
– grundläggningsdjup för markplatta
– dimensionering av betongplatta
– hur du ska tänka när du vill göra grund en själv
– markarbete husgrund fyllnad och påverkan av markens beskaffenhet
– hur du armerar betongplattan
– när du vill ha en offert på platta på mark
– gjuta platta på mark på berg
– Kostnader för. grundläggning platta på mark
– priser för byggmaterial bygga platta på mark
– cellplast tjocklek
– hur du dimensionerar en grundplatta
– hur du dränerar en cementplatta
konstruktionsritning ppm
ritning ppm
grundritning ppm
när är det lämpligt med ppm
ppm och risk för radon
ppm betongvägg
ppm markisolering
ppm tjocklek
tjocklek betongplatta på mark
todsplan ppm
vattenburen golvvärme ppm
ppm alla delar
värmeförlust ppm garage