Attefallshus är en av dem få hustyperna ihop med friggebodar och förråd där det faktiskt lämpar sig att ha
enklare plintar som grund. Man kan ju gjuta riktigt kraftiga plintar som står på berg och liknande, men just
attefallshus och förråd så fungerar det ganska bra att ha enklare plintar.

Olika lösningar för plintgrunden

En plintgrund för attefallshus kan antingen bestå av:

  • Gjutna plintar
  • Betongplintar som du köper färdiga

Plintar – gjutna eller färdiga

Läs mer om plintgrunden här. Det är en mer utförlig artikel som är bredare än denna, som bara handlar om just Attefallshus.
Ska man använda betongplintar så har man ett eget arbete som innebär att gräva, men också att få plinten i våg med varandra.
Om du exempelvis har 20 plintar i en plintgrund så måste ju alla dessa plintar vara i höjd med varandra, om man inte har justerbara plintar där balkskon på plinten går att justera så att bjälklagen på attefallshuset kan passa in på rätt ställe och hamnar i rätt höjd i alla plintar. Samma gäller ju för gjutna plintar som för en vanlig betongplint som inte gjuts, utan färdig från leverantör.

Gräva ner till tjälfritt djup

Med en plintgrund måste man precis som för betongplatta och för en krypgrund gräva bort tjälfarlig mark såsom matjord. Men du måste också gräva ner det till tjälfritt djup så att man tar bort all material ner till tjälfritt djup. Poängen med en plintgrund som behövs ganska många plintar så blir det ett rätt så rejält arbete med att gräva för alla dessa plintar och fylla på med dränerande material i alla hålet. Här skiljer
sig alltså markskruven väsentligt eftersom att man inte behöver göra det här.

Frågor om Attefallshus och plintgrunden

Här finner du svar och frågor om Attefallshus och plintgrunder.

  • Attefall plintgrund
    Skall bygga ett fullisolerat attefallshus på plintar. Hälften av dom förankras i berg. Resten hamnar i jord. Räcker det att gräva ner plintar där till
    Läs mer
  • Plintrörsdimension för friggebodsbygge
    Hej. Ska bygga en friggebod 15Kvm på berg. Räcker det med 150mm rör och att borra 15cm ner i berget. Armera ner i berget och upp till 2cm under röret.
    Läs mer

En mycket viktig del av beslutet att välja grundtyp och tillvägagångssätt för din grundläggning är att bestämma hur grundsockeln på huset ska se ut. Det gäller inte minst när du ska bygga till.

Olika höga socklar och dess användning

  • Hög grundsockel – hus med källare
  • Hög grundsockel – sutteränghus
  • Låg grundsockel – villa direkt på betongplatta
  • Något högre grundsockel – hus på krypgrund

Hög grundsockel – hus med källare

Hög grundsockel är naturligt för hus med källare.

Källare gjuts ofta på en betongplatta och har sedan väggar som bär upp våningsplanet ovanför. Dessa väggar har ett marktryck på sig på delar av väggen. Den resterande källarväggen blir därmed en grundsockel. Detta gör att dessa hus ofta har trappor utvändigt som behövs för att ta sig in i huset.

En källare dräneras oftast när man bygger dem.

Läs mer om grundläggning för källare här.

Hög grundsockel – sutteränghus

Hög grundsockel är naturligt för hus som ligger på en sutterängtomt.

Ett sutteränghus liknar en källare men skiljer sig också på flera sätt framförallt utseendemässigt. Byggtekniskt är det relativt likt förutom att ett sutteränghus behöver dräneras lite annorlunda eftersom bara delar av huset ligger under mark. Speciellt de delar av huset som ligger under mark behöver dräneras extra väl eftersom huset ofta har ett mer utsatt läge med vatten som rinner ner mot huset från slänten ovanför.

Läs mer om grundläggning för sutteränghus här.

Låg grundsockel

Låg grundsockel är naturligt för hus som byggt på mark som INTE sluttar alltför mycket och där man byggt på en betongplatta normalt.

Betongplattans grundsockel bygger normalt bara någon decimeter. Man kan till viss del jämna ut vissa ojämnheter i mark genom att variera grundelementens höjd och därmed göra betongplattan i samma höjd trots att marken lutar lite grann.

Man kan också gjuta flera betongplattor i olika nivåer om tomten lutar. Men då får man ofta en problemställning med olika höga grundsocklar utmed huset som behöver hanteras ihop med fasaden.

Läs mer om grundläggning för betongplatta här.

Förhöjd grundsockel

Denna grundsockel är naturligt för hus som byggt på mark som INTE sluttar alltför mycket och där man byggt huset på en krypgrund normalt.

En krypgrund har ett utrymme under huset som är ventilerat normalt sett. Då får man en något högre grund än för en platta på mark.

Läs mer om grundläggning för krypgrunder här.

Välja grund för tillbyggnader

När man ska bygga till så behöver man anpassa tillbyggnadens grund så den passar med det befintliga huset. Grundsockeln är en av de problemställningar man behöver tänka igenom vid en tillbyggnad.

Läs mer om grundläggning för tillbyggnader här.

Frågor vi fått från besökare rörande tillbyggnader och att välja grund

Frågor om att välja grund för en tillbyggnad

Flyttbara grunder för flyttbara hus
Som en följd av migrations-överenskommelsen mellan regeringen och alliansen förra året så kom idag ett förslag om att införa temporära bygglov för hus som man kan flytta. Husen ska ha en lägre boende standard än dagens krav vid permanenta bygglov för bostäder. Därmed hoppas man kunna lösa delar av den akuta bostadssituation som finns i Sverige.

Flyttbara hus kräver flyttbar grund

Vad vi förstår så vill man kunna bereda mark tillfälligt och sedan inte använda den marken vidare för boendeändamål. Det talar för att man kommer välja en grundtyp som är mer mobil. Det talar därmed för en flyttbar grund.

Olika typer av flyttbara grunder

Det finns grunder som är flyttbara. En av dessa är krypgrunden från Tjällden AB. Grundelementen som detta företag har består av en cellplastkärna som gör att man får ett bra klimat inne i grunden tack vare de isolerade grundbalkarna.

Även albabalken och andra typer av balklösningar kan komma att bli aktuella eftersom dessa också är flyttbara om de monteras rätt.

Flyttbara hus kan tas fram snabbare

Enligt regeringen så säger bostadsministern Peter Eriksson (MP) att denna lösning skulle kunna göra det enklare att få fram tillfälliga bostäder. Bostäderna ska sedan kunna flyttas dit behovet finns för tillfället. Behovet kommer som det låter därmed att variera över landet över tid och detta gör att man kan flytta bostäder dit behovet är som störst.

Hur kan det skapas fler bostäder

Tanken är att mer mark kommer kunna användas då detta förslag medför att mark som inte detaljplanerats för bostäder nu kan användas tillfälligt.

Hur länge ska de nya byggloven vara giltiga

De tidsbegränsade byggloven kommer godkännas till en början i 10 år. Ovanpå det ska man kunna begära en förlängning på fem år.

Hur kommer förslaget anpassas till olika delar i Sverige

Enligt förslaget så är en av huvudpoängerna att kommunerna INTE ska kunna ställa samma krav på dessa bostäder som de som har permanenta bygglov. Därmed ska kommunerna inte kunna ställa egna krav på olika delar i bygglovet utan samma regler ska gälla i hela Sverige.

Finns det risk att förslaget inte blir av

Med de fakta vi vet idag är det inte troligt att förslaget ändras i grunden. Det kan komma några småändringar på vilka krav som ändå måste uppfyllas men min bedömning är att förslaget går igenom. Inte minst eftersom detta är en del av en redan ingången politisk uppgörelse. Dessutom har flera oppositionspolitiker utrycks sig positivt om förslaget. Om något så säger man från oppositionshåll att det behöver göras än mer.
Många moderatledda kommuner har ställt sig frågande till hur de ska lyckas ta fram så många bostäder som krävs av dem. Detta får ses som en del av att försöka göra vad man kan för att klara av detta och möta kommunerna som menar att man inte kan både följa plan och bygglagen och producera så många bostäder som behövs.

grundbalk modulhus

Det är sällan som lagstiftning påverkar byggindustrin så mycket som just nu.
Det gäller allt från förändringar i ROT-avdrag, förändringar avseende bostadslån –  och nu lagstiftning som kräver att kommuner ska kunna ta emot och ge bostad till nyanlända flyktingar med uppehållstillstånd. Detta för med sig att kommunerna omgående måste bygga nya bostäder. Lösningen för att snabbt få fram färdiga bostäder är så kallade modulhus.

Vilken grund lämpar sig till modulhus?

Vi har tidigare skrivit om att den klassiska krypgrunden nu upplever en ny renässansperiod. Anledningen är att krypgrunden lämpar sig extremt väl för just modulbyggda hus som nu blivit ”heta” i bostadsbristens Sverige.
Modulhus levereras nämligen som färdiga husmoduler som var och en bärs upp av ett bjälklag. Balkarna på bilden (från Tjällden AB) är en lösning som lämpar sig att ställa ut modulhus på. Dessa kommer med ritningar för montering och bildar en grundsbalk för modulhus.

En annan anledning till renässansen för krypgrunder är;

  • Åtgärdande av fuktproblem  som tidigare krypgrundsvarianter haft, vilket nya isolerande lösningar nu effektivt åtgärdar. Endast dåligt isolerade krypgrunder med felaktig ventilation får problem. Detta kan således idag undvikas med isolerade krypgrundsbalkar.
  • Ökad miljömedvetenhet som lett till ett nyvaknat intresse för grunder med större mängd isolering istället för betong. Betong som innehåller mycket cement är nämligen extremt energikrävande att framställa. Detta talar alltså för krypgrunden, där mindre mängd betong krävs än till en betongplatta.

Stora byggföretag är vinnare

Självklart är byggbranschen vinnare av denna jakt på bostäder och det ökade byggandet. De stora tillverkarna av modulhus är de verkliga vinnarna, såsom exempelvis Moelven, vilket bekräftas av artikeln i Dagens Industri. Men även tillverkare av krypgrunder kan vi nu förutse en ljus framtid.

När används modulhus?

Modulhus kan användas till alla typer av byggnader men används ofta för följande:

  • Villor – vissa hustillverkare använder idag krypgrunder – Smålandsvillan och Älvsbyhus.
  • Byggnader som måste sättas upp mycket snabbt.
  • Skolor, men också andra typer av byggnader inom kommunala och offentliga sektorn.
  • Flyktingförläggningar.

Grundläggning av modulhus – hur går det till

Grundläggningen av modulhus följer vanligtvis följande grundläggningsmetodik;

  1. Bygglovsprocess
  2. Markundersökning
  3. Utsättning av grunden
  4. Markarbete
  5. Montering av krypgrunden

Markundersökning

Genom att tidigt undersöka marken på den planerade tomten/byggplatsen så får man klart för sig vad som behöver göras för att förbereda grunden.

Läs mer om markundersökning här.

Markarbete för modulhus

Det är viktigt att förstå varför man gräver för en grund. Det finns två huvudanledningar:

  1. Ta bort markunderlag som inte lämpar sig att bygga på.
  2. Komma ner med grunden i marken till önskad marknivå, så att grundsockeln inte blir för hög.

För krypgrunden så är det mindre markarbete som krävs än för platta på mark. Anledningen till det är att under en platta så måste man gräva bort hela plattan. För en krypgrund behöver man bara gräva en skopa bred längs kantbalken ner till frostfritt djup. Resten av ytan värms upp av huset och behöver inte grundläggas lika djupt. Risken för tjäle är därför mindre vilket leder till en minskad kostnad för grävningen.

Få bort mark som inte lämpar sig att bygga på

Eftersom man inte får bygga på så kallad tjälfarlig mark såsom matjord som binder mycket vatten, är det viktigt att få bort denna jord.

Kan man slippa markarbetet?

Ja, möjligen om man har en asfalterad yta eller liknande som man vet klarar av de laster som själva byggnaden innebär. I sådant fall kan man uppföra byggnaden på den asfalterade ytan. Oftast har man inför asfalteringen gjort i ordning marken så den inte är tjälfarlig.

Övrigt om förberedelser inför uppförande av hus

I övrigt finns många olika relaterade ämnen som vi behandlat här på https://husgrunder.com tidigare.
Här är ett axplock av frågeställningar och ämnen som du kan läsa mer om här

  • markberedning
  • schakta för grund
  • packa makadam
  • hur man lägger gruset jämnt och utjämning av tomten
  • spränga berg el snigeldynamit
  • val av dränerande material – naturgrus eller krossat dvs makadam
  • utplacering av dräneringsrör, dagvattenrör och vatten och avlopp inklusive dräneringsbrunnar etc
Grundsockel – alternativa höjder

På semitemporära byggnader så är det ofta helt acceptabelt att ha en högre grundsockel. Då behöver man inte gräva ner grundelementen utan kan ställa dem t.ex. ovanpå en asfalterad yta och sedan klä in dem i något snyggt material eller putsa dem.


Källa: Tjällden AB
En vanlig fråga jag får är hur du kan bygga en bra grund för ett ridhus. Så därför har jag som vanligt konsulterat de som kan något och sammanfattat det här i en artikel. Hoppas den kan hjälpa någon.

Behov för ridhus som styr

Vi ser följande behov och tekniska förutsättningar för ridhus.

  • Laster kommer ner från taket och tas i princip upp enbart av kantbalken. Du har i princip inga pelar inne i huset.
  • Sviktande ridbana

Stark kantbalk är jätteviktigt

Med avseende på att ridhuset inte har pelare och en betongplatta eller liknande som bär upp ridhuset så behöver man dimensionera kantbalken därefter. En balklösning fördelar lasterna i hela balken jämfört med plintlösningar varvid jag gillar dem.

Således skulla jag ställa denna balk på den packade makadamen.

Läs mer om grundbalk.

De olika lagrena för uppbyggnad av en ridbana

Nr Lager Tjocklek Kommentar
Nr 1 Makadam 10 cm Makadam ger ridbanan en mycket stabil undergrund. Makadam har den egenskapen att den packar sig själv. Det gör att materialet låser fast sig själv.
Nr 2 Fiberduk/Markduk/Geotextil Bruksklass 3 För att de olika materialen inte ska blanda sig med varandra bör man lägga ut en fiberduk.
Nr 3 Stenmjöl 8 cm Stenmjölet packas sedan så att du erhåller en fin yta.
Nr 4 Silikatsand 5-8 cm Du lägger sedan på själva ridsanden. Denna består av silikatsand som har olika tillsatser i sig. Du kan ha olika typer av fibrer.

Alternativ:
Vissa blandar i nerklippta gummibitar i eller ovanför makadamlagret. Det ska tydligen ge ridbanan sviktande egenskaper.