Fråga från Sören från Eksjö

Hejsan,
Vår förening tänker skaffa en klubbstuga genom att ställa upp två kontorsmoduler sida vid sida. Varje modul är 9,4 x 3 m.
Marken är sannolikt sand, (gammalt istidsdelta) med asfalterad yta. Vi har fått tips om att inte göra plintgrund utan lägga betongbalkar på marken, och ställa modulerna på dessa. Balkar utefter långsidor, dvs 3 st. Längd 9,4 m. Balkar c:a 0,4 m höga, för att kunna ansluta till befintlig byggnad med samma golvnivå. Avvägs och finjusteras i höjd med mellanlägg mellan balk och modulbjälklag.
Visst skydd mot sjunkningar i asfalten, gnom att fördela lasten över hela balkens längd?

Svar från Micke

Hej ,Återkommer normalt inom cirka 3-4 arbetsdagar. Ibland kan det variera på grund av sjukdom eller resa.
Tills jag har gett ett svar så se gärna min film om hur jag jobbar med mina frågor och svar.

Vänliga Hälsningar
Micke

Fick du hjälp av denna artikel

Fråga från Desire från Hudiksvall

Hej och tack för att du tar dig tid och svarar på alla dessa frågor.

Vi ska bygga ett hus i Hälsingland. Jag har läst på lite och förstått att man kan minska ner djupet man behöver gräva genom att isolera marken runt huset (markisolering?).

Jag har fått reda på att vi har en ganska djup grop som vi behöver gräva för att kunna grundlägga vårt hus. Jag har också fått höra att man genom markisolering runt huset kan komma runt det här lite grann genom att man inte
behöver gräva lika djupt. Har du någon erfarenhet av hur man går tillväga? Vad behöver jag tänka på? Är det lönsamt att behöva göra det här?

Finns det någon sanning i att man inte behöver gräva lika djupt om man har markisolering runt huset?

MVH Desire

Svar från Micke

Hej Desire,
Tack för frågan 🙂

Ja, det finns all anledning för dig att fundera på den här frågan då du ska bygga i de norra delarna av Sverige.
När man ska gräva för sin husgrund inom den södra delen av Sverige så behöver man gräva på ett sätt jämfört med norra Sverige. Då gräver man ur så att man har en betongplatta som då är 400mm hög och den står på 10cm dränerande material och sen har man 20cm dränerande material under kantbalken. Man behöver alltså
skapa utrymme för normaltsett 600mm. Nu har man då en grundsockel som sticker upp 10cm över marken och i normalfallet behöver man då gräva bort 500mm ner i marken för att göra plats för husgrunden.

Effekten av marken och geografin

Effekten av marken är ju hur mycket matjord som man behöver skyffla bort för att se till att du inte får problem med tjäle eftersom att matjord binder vatten. Tack vare att man binder vatten så får man problem med tjäle eftersom att marken expanderar när tjälen huggit tag. Därför är det viktigt att man tar bort all matjord.

Detta beror på din tomt och är därmed svårt att säga något specifikt om. Däremot är geografin lika för alla i samma område och därför vill jag hänvisa till en tjäldjupskarta som ligger här.

Enligt den så behöver man för att komma ner till tjälfritt djup ta bort all mark och ersätta det med dränerande material och detta beror då på vart i Sverige du bygger.

Se tjälkarta här.

Vänligast Micke

Fick du hjälp av denna artikel

Fråga från Joachim från Ekerö

Jag har ett stall och har nu inför min grundläggning när jag ska gjuta min betongplatta att jag bör göra en jordning av min armering. Jag skulle vilja
fråga vad det är för någonting? Varför måste jag jorda min armering? Vad innebär det och hur går man tillväga?

Svar från Micke

Hej Joachim,

I vissa konstruktioner och byggnadstyper såsom stall, industrihallar, maskinhallar osv kan man utsätta betongplattan som man gjutit för enorma påfrestningar. Ett vanligt problem i stall är att man påverkar betongplattan så mycket att man får en blottlagd armering. En blottlagd armering gör att man i princip kan få det problemet att man behöver potentialutjämna armeringen. Annars kan huset bli ledande, exempelvis att man kan få kortslutning. Man behöver då göra någonting som kallas potentialutjämning (PUT) och man behöver alltså jorda armeringen. Hur man gör det kommer vi att återkomma till här på husgrunder.com.

Vänliga Hälsningar
Micke

Fick du hjälp av denna artikel

Fråga från Erik från Glimminge hus

En fråga ! Jag ska gjuta ett betongbjälklag och kommer även att ha väggar som är av lättbetong. Jag skulle vilja få lite tips på en bra kalkylator och hur jag
kan beräkna den här tyngden på betongen. Hur ska jag tänka?

Svar från Micke

Tack för frågan!
Med anledning av den här frågan så kommer jag faktiskt att ta fram en online kalkylator för deta ändamål. Nu har ju inte du tillgång till den eftersom att den ännu inte är byggd, men jag kommer att göra det. Tack för det! Det är det här som utvecklar hemsidan husgrunder.com framåt.

När det kommer till att beräkna betongen så har man då olika laster som uppstår på grund av betongen. Vill man då exempelvis ha ett mellanbjälklag, bottenbjälklag eller golvbjälklag
av betong så får man då ta tjockleken på betongplattan (mellanbjälklaget) gånger arean. Säg då att man har 20m² gånger 10cm så får man då en volym på 2 kubikmeter, gånga det med vikten för betong. Därmed får man en last på ett antal kilonewton som då ska fördelas på dem väggar som bär upp huset. Då blir det alltså punktlaster/linjelaster på väggarna beroende på hur väggarna är konstruerande, och dessa bärs då upp
av kantbalken. Jag kommer ta fram en kalkylator och fram tills dess får du ta kontakt med en konstruktör som hjälper dig att fördela dem laster jag precis pratade om.

Vänliga Hälsningar
Micke

Fick du hjälp av denna artikel

Fråga från David från Lysekil

Vi ska bygga ett hus och funderar på en dräneringslösning. Vi ska bygga ett hus med källare och jag har förstått att det är rätt så ovanligt att man bygger nytt med källare – med tanke på historiska fuktproblem och så vidare. Vi vill därför se till att huset verkligen dräneras ordentligt. Måste man dränera alla hus? Om vi nu ska bygga källare så förstår jag att vi måste göra det, men om vi inte bygger källare vilket för oss är ett alternativ, kan man då strunta i dränering då?
/D

Svar från Micke

Det korta svaret på om man dränerar alla hus är ja, men det beror på. Det finns undantag där man inte behöver dränera hus. Om man i princip bygger direkt på sand eller annat sprängsten som man packar ordentligt och bor på den typen av mark, så har den en otroligt bra dränerande effekt i sig.
Det finns andra omständigheter som kan göra att man har mindre behov av dränering och det är exempelvis om man har ett hus med taksprång. Om du har ett hus med taksprång så kommer
nederbörden ner en halvmeter utanför huset. Du behöver dock dagvatten och detta eftersom att takytan täcker en enorm yta som samlar upp vatten som måste forslas bort, så dagvatten kommer du inte undan.
Men dräneringsrör utanför grunden skulle man i princip kunna strunta i och detta om man har väldigt bra mark i kombination med att man använder taksprång och då kan man få en god dränerande lösning.

1. Dräneringsrör 2. Dagvattenrör 3. Spillvattensrör (gjuter man in betongplattan)

Sen finns det andra fall som jag får anledning att komma tillbaka till lite mer, som en egen artikel kanske. Det är om man har ett befintligt hus och känner att huset klarar sig utan dränering.
Det kan exempelvis vara att man ligger högt, man har grundvatten som ligger väldigt lågt eller inte har något problem med dränering och då behöver man inte dränera. Om huset alltså redan står där och det inte redan är dränerat och man inte har problem så är fallet såklart att man inte måste dränera.

Fick du hjälp av denna artikel