Fråga från Rickard från Knivsta

Hej
Jag har kikat på hur en hustillverkare reser huset på färdig grund. När jag kikade på era rekommendationer om att använda en syll av metall samt tillhörande syllskydd så uppstod en fråga kring detta. Kustvillan visar i sina filmer hur de reser sektioner av väggar mot betongplatta. Kan det verkligen stämma att de utför detta endast med ett ett enkel fuktskydd mellan väggsektionernss träsyll och plattan. Hur ser ni på detta förfarande i detta fall och vad råder ni mig att göra om jag väljer dem som husleverantör?
Vänliga hälsningar
Rickard

Svar från Micke

Hej Rickard,

Jag uppfattar frågan att du läst lite på min hemsida där jag klagar lite grann på träsyllar. Jag står för det och jag tycker att träsyllar faktiskt är en dålig
lösning. Men egentligen inte mer än att träväggar egentligen också är en korkad lösning. Detta kan vara ganska kontroversiellt att säga det i ett trämeckat Sverige. Sverige har ju en träindustri som är enorm och nu väljer man att gå ut i media och säga att man vill bygga ut hela höghus i trä. Det får stå för träindustrin.

Jag tycker att om man ska välja träsyll är det viktigt att tänka på att man ska ha fuktskydd under syllen. Jag tycker dock att man ska använda en stålsyll när man bygger i en lösvirke, dvs att huset inte kommer från en hustillverkare utan man bygger och styr huset själv. Om man köper en lösning från en hustillverkare kan man försöka påverka detta, men det kommer troligtvis inte ha någon framgång. Jag tycker dock att du ska försöka skriva in i avtal att du är oroad för det här och att du på något sätt vill försäkra dig om att det är en potentiell risk konstruktion.
Om man bygger väggen rätt och allting görs rätt ska det inte vara några problem med att först ha fuktskydd och sen träsyll. Jag tycker bara personligen att det är väldigt onödigt. Det är ett organiskt material
som ligger an mot mark och där det lätt kan komma in fukt underifrån. Det kan exempelvis blåsa väldigt hårda vindar i Skåne och ett ställe som är lättare att krypa in i väggarna är under fasadelement och ligger an mot syllen.
Det skapar problem även om du har stålsyll på långsikt, men det är inte ett organiskt material och möglar därmed inte. Även fukt kan komma in på andra sätt och ett exempel är att man kan skapa regn vid byggen om man bygger i regniga förhållanden och då kan det komma in vatten. Men det kan det egentligen göra med väggar också för så fort du har trä i väggar du samma risk. Om betongplattan är uttorkad och du har isolering i plattan så är det en lösning som fungerar att ha träsyll. Men jag tycker att stålsyll är att föredra eftersom att det är säkrare ut fuktsynpunkt.

Vänliga Hälsningar
Micke

Fick du hjälp av denna artikel

Fråga från Meridith från Karlskoga

Hej Micke!

Jag undrar vad en grund för ett attefallshus kostar. Jag har förstått att man kan göra grunen på olika sätt.
Kan du inte bara beskriva lite hur du tänker kring dem olika grundlösningarna? Vi har inte berg, då jag har förstått att det kan påverka utan det här är vanlig mark.
Attefallshuset ska byggas på tomten där tomten är lite formad som ett U, kan man säga. Tomten lutar alltså inåt och blir som en kil. Jag tror att vi kan få problem med den här 4 1/2 meters regeln.
Hur ställer du dig till det? Brukar kommunen göra så att man får problem med det, bara för att man är närmre 4 1/2 meter från tomtgräns? Slår det helt och hållet undan attefallshusen?
Annars undrar jag vad det kostar beroende på vilken grundlösning jag väljer.

Svar från Micke

Tack för frågan!
Jag har skrivit ganska många artiklar om priser för husgrunder och jag hänvisar till en av dem här => priser.

När det kommer till vad en grund kostar så spelar ett antal olika delar in.

  • Standard på attefallshuset – ex. golvvärme eller inte
  • Val av grundtyp
  • Markarbetet
Standard – vilken nivå vill du ha?
Det som påverkar mest skulle jag säga är vilken nivå du vill lägga ditt attefallshus på. Är det året runt boende eller är det mer till för att användas någon gång då och då som exempelvis en friggebod/förråd.
Om det är mer som ett året runt boende vilket jag rekommenderar då det ökar värdet mer än om du bara har ett förråd, så är det viktigt att man exempelvis tar beslut som gör att man kan ha vattenburen golvvärme. Det är en bra lösning för om du kan koppla ihop golvvärme med befintligt system. Annars går det också bra att ha en luftvärmepump som då värmer upp ditt hus ganska billigt. Det beror alltså lite grann på hur du vill värma upp det och om du har nära att gå från en vanlig befintlig
värmepump så att du kan ha luftvatten, då är vattenburen golvvärme en perfekt lösning. Varför pratar jag då om vattenburen golvvärme? Jo, för att det kan påverka beslutet om vilken typ av grund. Vill man ha vattenburen golvvärme rekommenderar jag att man
går på betongplatta. Det blir både billigast och det är då betongplattan är som starkast.

Val av husgrundstyp
Faktiskt inte ens om man väljer någon av de tre husgrundstyperna betongplatta, krypgrund eller plintgrund. Om du har riktigt bra mark skulle jag nästan säga att du kan prova markskruv. Det är en intressant lösning som kan hålla kostnaderna nere och det innebär att man istället för att gjuta en betongplint så hade jag rekommenderat att man tittar på markskruvsalternativet.

Om du ska gjuta din betongplatta finns det ett antal olika val, som ovannämnda. Om du väljer en betongplatta men inte väljer att ha vattenburen golvvärme så behöver man kanske inte ha 300mm isolering vilket håller ner i kostnad lite grann.
En anledning till att man i en betongplatta har 300mm isolering är bland annat för att du vill ha så lite förluster av din golvvärme som möjligt ner till marken. Medans om du har en luftvärmepump så har du inte riktigt den effekten och i och med att du värmer upp betongplattan med vattenburen golvvärme får du värmeförluster om du har mindre än 300mm isolering. Där hade jag då kunnat tänka mig snåla in lite i isoleringen, men bara om jag inte vill ha vattenburen golvvärme.
I övrigt så behöver du armering, men inte lika grov armering och en kantbalk, men inte lika grov kantbalk.

Ett annat väldigt bra alternativ är en krypgrund. Den blir ofta väldigt kostnadseffektiv och du behöver inte ha dit betongbilar och så vidare. Du gjuter med isolerade kantbalkar och sedan gjuter du ihop dem med lite handblandad betong och det talar för krypgrunden.
Hoppas att du fått lite mer information om hur du ska tänka när du ska välja grund för ditt attefallshus. Jag kommer också länka här ovan om olika priser och olika prisuppskattningar om attefallshus.

Markarbetet för Attefallshuset
När det kommer till markarbetet så skiljer sig inte markarbetet särskilt mycket mellan grundtyperna, bortsett från markskruv.

Fick du hjälp av denna artikel

Fråga från Oskar från Björkvik utanför Katrineholm

Jag ska bygga ett nytt hus med krypgrund. Jag undrar vad det är som gör att man behöver en krypgrundsavfuktare? Har du något bra förslag?
Hur går man tillväga för att se till att det funkar bra?

Svar från Micke

Hej Oskar,

Du ska bygga ett nytt hus, men det spelar egentligen inte så stor roll om det är ett nytt eller befintligt hus. Krypgrunder är en riskkonstruktion och detta eftersom att man leder in luft in under huset, i kryputrymmet under grunden. Det fungerar alldeles utmärkt om man har en bra krypgrund och därmed fungerar det dåligt om man har en dålig krypgrund.
Oavsett om du ska bygga en ny krypgrund eller har en befintlig så gäller det att göra en fuktmätning som tar reda på om man har problem.
Det som är oberoende av ny eller befintlig är om krypgrunden är isolerad. Är balken som huset står på välisolerade och man har dimensionerat rätt med ventiler för krypgrunder så ska detta inte vara något problem.

Krypgrunden behöver man mäta fukten i befintligt hus och om du ska bygga ett nytt hus så välj en bra lösning. Här har du en länk om hur du bygger bra en bra krypgrundslösning.
Den andra är dina säkerhetsdiskussioner och hur man ska tänka kring krypgrundsavfuktare. Dels bör du välja någonting som håller i längden då en krypgrundsavfuktare år in och år ut ska fukta av fukt från luften.
Därmed får du inte skapa en brandfarlig lösning. En brandrisk är exempelvis om man har en markisolering i kryputrymmet och krypgrundsavfuktaren blir överhettad kan det leda till att man tänder eld på hela huset.
Här har det idag växt fram en debatt som nästan gör att cellplast inte fungerar så bra som grundisolering enbart i kryputrymmet. Man behöver skydda cellplasten med någonting som gör att den klarar av värmen av krypgrundsavfuktaren.

Vänliga Hälsningar
Micke

Fick du hjälp av denna artikel

Fråga från Erik från Stockholm

Hej,
Vi avser att bygga upp ett nytt golv med betydligt bättre isolering ovan krypgrund efter ha fuktsäkrat krypgrund (isolering, markplast, avfuktare). Funderar på att bygga upp med cellplast ovan ett erge-betongbjälklag för sedan gjuta av med avjämningsmassa för att sedan lägga ett trägolv. Men jag får inga tydliga svar när jag pratar med entreprenörer. Vad tycker du/ni om en min lösning?

Med vänlig hälsning, Erik

Svar från Micke

Hej Erik,
Den lösningen fungerar bra. Det låter som att du tänkt fuktsäkra kryputrymmet på ett bra sätt. Plastfolien är viktig för att stoppa markfukten.
Vet inte hur långt du kommit men en annan lösning är att ta bort det gamla bjälklaget, fylla upp krypgrunden med makadam och cellplast och sedan gjuta en betongplatta innanför krypgrundsmurarna. Då gör du om krypgrunden till en platta på mark. Vet inte riktigt hur det ser ut hos dig och vilket som blir smidigast i ditt fall.

Vänliga Hälsningar
Micke

Fick du hjälp av denna artikel

Fråga från Johan från Stockholm

Aloha,
Vi har en del av vår källare som vi skulle vilja göra om till ett gästrum. Därför skulle vi vilja gräva ur källaren och då lägga in vattenburen golvvärme och sedan gjuta in det till ett betonggolv.
Rummet är 6×4. Har du någon aning om vad detta skulle kunna kosta oss?

Svar från Micke

Hej Johan,

En vanlig betongplatta är normaltsett 400mm tjock. Det brukar vara 300mm isolering och 10cm betongplatta och det är så mycket som man lägger idag.
Anledningen till detta är för att när man har vattenburen golvvärme vill man inte att värmen som värmer upp både golvet för att sedan stiga upp i rummet ska gå ut i marken.
Du vill ha en rätt så god isolering underifrån och till det vill du också ha dränerande material. Betongplattan är då som sagt 400mm, men sen vill du gå ner 10cm till och lägga dränerande material.
Drömmen är alltså att gräva djupt och vad jag förstår har en källare inte ofta den möjligheten. Man kan ibland kanske också ha problem med grundvatten när man gräver för djupt i en källare.

Sen finns dem ingående delarna som är cellplasten som isolering som jag hade använt, 300mm om det går annars går det också bra med 200mm. Därefter hade jag lagt vattenburen golvvärme och sedan armering. Jag hade också
gjutit helst en 10cm betongplatta. För de här utrymmena finns det också möjlighet att ha lite plattare golvvärmerör så att du kan klara dig på 70mm i betongplatta.
Helst 10cm, men du kan ibland komma undan med 7. Vad det kostar är faktiskt svårt att säga. Det man får göra är att ta in offerter. PIP

Vänliga Hälsningar
Micke

Fick du hjälp av denna artikel