Fråga från Sara från Hässleholm
Hej!
Vi ska bygga ett hus i Hässleholm och undrar hur mycket det kostar att bygga en grund till vår nya byggnad.
Området är lite stenigt, men det är inget berg. Tomten är ungefär 1200 kvadrat. Jag har förstått att priset påverkas av
hur tomten är och ser ut, men det är en normal mark förutom att den då är någorlunda stenig. Vad tror du detta arbete skulle kosta på ett ungefär?
Vänligast
Sara
Svar från Micke
Hej ,
En grund har en mängd olika faser och beslut som man behöver gå igenom innan man kan bestämma sig för vad en grund kommer att kosta.
Man brukar schablonmässigt säga att det finns ett pris som man pratar i grundvärden som är mellan 1500-3000 kronor/kvm, det är ett väldigt stort spam men är ungefär där man ligger. Om man ska gjuta en grund på 100kvm kan det alltså bli allt mellan 150 000-300 000 kronor. I det här är det väldigt stora differenser från olika grundbyggare, men också beroende på vilka förutsättningar man har. Om man ska spränga väldigt mycket, kan det bli väldigt dyrt och man kan landa på flera hundratusentals kronor bara i att spränga. Har man en sutterängtomt? Ska man behöva schakta? Behöver man påla? Därav den stora differensen och jag kan inte tänka mig att 3000 kr/kvm täcker en sprängning.
Sen är det olika leverantörer, alltså grundbyggare och olika grundtillverkare som har olika priser och lösningar. Detta innebär alltså att beroende på valet kan det kosta olika mycket. Den här posten är därmed tänkt att guida dig så att det blir så bra som möjligt.
Man kan dela upp en grund som ska byggas kan man dela upp i olika faser. Den första fasen är en förberedande fas där man exempelvis kan ta in offerter och göra markundersökningar. Nästa fas är då grävning och schaktning. Fasen efter det är montering av grunden, avlopp och liknande, gjutning och efterarbete.
Förberedelser för husgrund
Det som är relativt nytt senaste åren är att man inte ens får börja gräva innan man från kommunen fått ett startbesked. Det är dem kontrollansvariga som bestämmer och valliderar det där. Om du alltså inte fått sådant besked, får du alltså inte börja gräva. Det hänger ihop med bygglov, att man bygger på rätt sätt och så vidare. Det finns en sektion som handlar om bygglov och bilägga olika typer av ritningar till bygglovet.
Förberedelserna handlar också om att ta in offerter på olika delmoment på resten av huset och inte bara i grunden. Sedan har vi ritningarna och grundritningar är en typ av ritning som man bilägger bygglovet. En grundritning ska visa hur grunden är tänkt att vara konstruerad, men också hur materialet som man får från grundleverantören ska användas. Det skiljer sig mellan krypgrunder, platta på mark och plintgrund.
Sedan tillkommer en till del, markundersökningen. En markundersökning ska svara på hur bra marken är och hur mycket last den tål. Om man exempelvis bygger på en väldigt sank mark kanske man måste påla, använda kompensationsgrundläggning eller normal grundläggning.
Grävning och schaktning
När det kommer till att gräva är det faktiskt en vädigt stor del av kostnaden att anlägga en grundläggning. En stor del av det är att man vill schakta bort det dåliga materialet och ersätta det med dränerande material. Vi har en åsikt att man ska vara ganska noga med vad man ställer och detta eftersom att grävningen är just den del i projektet som kan orsaka mest konflikter. Anledningen till detta är att man aldrig kan veta hur marken ser ut förrän man börjar gräva. Man kan hitta stenar, grundvatten och ibland kan man också behöva gräva djupare än vad man först trodde därför att matjorden gick djupare än vad man hade beräknat och estimerat. Detta är också anledningen till att en grundbyggare ofta estimera att man gräver över ett visst djup.
Då är det inte bara grävningen och tid för att gräva som tillkommer, utan även dränerande material som man behöver ersätta under huset. Det man alltså gör är att ta bort matjord och ersätter sedan med dränerande material som inte binder vatten. Ju mer man måste gräva bort, desto mer dränerande material behöver man ersätta med. Detta blir självklart dyrare. Makadam och dräneringsgrus är vanliga alternativ som man brukar använda.
Montering och gjutning av husgrunden
En husgrund består av olika delar och längst ner har vi dränerande material makadam som har en viss kostnad. Beroende på hur tjockt material man ska ha beror också hur långt norrut i Sverige man befinner sig, men också hur markens beskaffenhet är, det vill säga hur mycket matjord man var tvungen att ta bort.
Mellan makadamen och matjorden/leran kan man eventuellt behöva någon typ av filterduk/markduk och även denna kostar. Den måste man ofta inte ha, men det skadar inte att ha den då en filterduk ska förhindra att makadamen blandas med det material som ligger under. Sedan har vi cellplasten som ofta är 300 mm som man lägger ut och ovanpå det lägger vattenburengolvvärme, isolering och armering. Armeringen läggs också i kantbalken som ramar in grunden. Kantbalken ramas in av någonting som kallas kantelement som även den är en del av grunden. Det är alltså både armeringsnät av en viss dimension och armeringsjärn i kantbalken och i hörnen. Sedan gjuter man ihop det här till en betongplatta.
Det man kan göra är att beställa en betong från en betongbil som kommer med någon typ av pump som pumpar ut på platsen, ut till grunden. Den kan vara väldigt bra att veta vilken kompetens dem som kommer till byggplatsen har i form av betongen, om dem är bra att gjuta eller inte. Detta har ofta grundbyggaren koll på, men om du ska gjuta själv kan det vara viktigt att tänka på vad du behöver kunna och vad betonggjutaren kan.
Efterarbete
Efterarbetet till husgrunden består ofta i att man ska packa betongen. Den processen är till för att man ska frigöra luftbubblor och se till att betongen kommer åt alla vrår där man gjuter. Den ska alltså flyta ut på ett bra sätt och då använder man ett visst verktyg på det. Sedan slipar man den och sedan är det klart.
Vänliga Hälsningar
Micke
Fick du hjälp av denna artikel
