Fråga från Kim från Stockholm

Hej,
Ska bygga till hus byggt 1931. Området är delvis skyddat (ej huset), vilket betyder att vi har vissa restriktioner i hur vi bygger till. Huset har idag källare. Tomten består i huvudsak av morän, eventuellt en en del berggrund som kan kräva sprängning (större risk om vi gräver djupare såklart). I samband med tillbyggnad ska hela huset dräneras om.

Mina undringar:

  • Fördelar/nackdelar torpargrund kontra källare i tillbyggnad? Kostnadsskillnad?
  • Kan man bygga till med platta på mark mot befintlig källare? Och i så fall hur gör man i framtiden när den husväggen ev behöver dräneras om (kunde inte vår arkitekt svara på)?
  • Om vi skulle bygga till med källare är en lösning att lägga ny källardel djupare än befintlig (pga nivåskillnad på entreplan där genomgång från befintlig del till tillbyggnad kommer att ligga). Är detta ett problem rent tekniskt och skulle det fördyra anläggandet avsevärt (huruvida man gräver ca 50 cm djupare jmfrt med källare i samma nivå som nuvarande)?
Med stora förhoppningar om svar!
Tusen tack på förhand!
Mvh Kim
LÄS MER VÄLJA HUSGRUND
LÄS MER BYGGA TILL

Svar från Micke

Hej Kim,
Tack för frågan!
Jag ser ju att det i själva verket är flera frågor och tar dem därmed i tur och ordning.

För och nackdelar med torpargrund kontra källare
Det finns självklart fördelar, nackdelar och kostnadsskillnader mellan torpargrund kontra källare.

Om vi börjar med fördelarna med en källargrund är såklart att du får en källare :).
Du får därmed mer yta i ditt hus men som inte kan räknas in i boytan förvisso men biyta.
Du skriver att du oroar dig lite för dränering om du ska ha en tillbyggnad. Detta löser sig eftersom att den väggen som får en tillbyggnad inte behöver dräneras.
Jag skulle vilja säga att kostnadssökningen i en källarvägg är ganska stor. Du behöver nya källarväggar som då ska dräneras om (dock inte mot väggen för befintligt hus) och allt vad det innebär. En platta på mark eller en krypgrund behöver inte ha ett dräneringsskikt under jorden som ju består av en vanlig grund.

Kostnadsskillnaden är alltså relativt hög, men däremot så har du ju en fördel med källargrunden att du kan ha vattenburen golvvärme i källaren. Det kan du inte ha i en torpargrund, du kan ha det i bjälklaget, men inte i torpargrunden så det är ett bra sätt att få in uppvärmning av huset, alltså vattenburen golvvärme.

Dränera källare
Om du då anlägger en platta på mark så har du en fråga kring hur du gör för att dränera den gamla väggen om du har en platta på mark mot en källare. Det du hade gjort när du gräver ur mot det befintliga huset så hade jag inte oroat mig för dräneringen i allmänhet eftersom att vattnet mot denna vägg kommer tas upp av tak och liknande på tillbyggnaden som gör att dräneringen blir av mindre behov. Det är viktigt att se till att platta på marken inte hänger på källarväggen och detta har vi pratat om i flera artiklar här på husgrunder.com. Dvs vi måste konstruera tillbyggnaden så att källarväggen inte får ta emot tryck från tillbyggnaden och därmed orsaka sprickbildningar in i det befintliga huset vilket kan bli mycket dyrt. Se därför till att tillbyggnaden, om du har en betongplatta på mark eller för den delen en källargrund, står fritt och bärs upp av den betongplattan som är ämnad för tillbyggnaden. Man kan även kompensera lite med att lägga extra cellplast som då bär upp och fyller ut under den nya tillbyggnaden. Dvs det normala är att använda 300mm isolering för den nya betongplattan, men du kan då gräva ur ännu mer så att man kommer ännu djupare i förhållande till källaren och säkerställer så att den nya betongplattan verkligen står på marken och inte på skapar tryck på källarväggen. Detta görs exempelvis med att fylla på med extra cellplast. Vissa hus klarar mer tryck på källarväggen beroende på hur väggarna inne i huset går i det befintliga huset. Om det i källaren går en bärande vägg in mot väggen mot vilken du sen bygger en betongplatta på mark så klarar man vissa laster. Men det hade jag undvikit så långt det går.

Ny källare
Fråga nummer tre är om du vill bygga till en ny källare till tillbyggnaden och lägga den djupare än det befintliga huset. Det går utmärkt så länge din mark tål det och inte gräver ner till grundvatten eller liknande. Du måste också vara försiktig med att huset inte sätter sig under själva tillbyggnadsfasen. Detta ska inte vara några problem. Men om det befintliga huset är byggt på dåligt mark så bör man vara försiktig med hur man gräver ur.

Vänliga Hälsningar
Micke

Andra frågor och svar om tillbyggnader

Fick du hjälp av denna artikel

0
Publicerat

Fråga från Simon från Piteå

Hej!
Vi köpte en 70-tals hus i november 2015 utanför Piteå. Hus står på platta på mark. Garaget är byggt så att väggarna står på lecablock som i sin tur står på plattan. Under vintern har det varit väldigt kallt långa perioder och dåligt med snö. Så nu är det så att vi fått en tjällyftning i ena hörnet av garaget som gjort att ett slags ”yttre lager” på plattan spruckit sönder. Lagret är cirka 2-3cm tjockt och bakom det är själv plattan. Vad är detta för slags lager? Och hur åtgärdar man sprickorna?

Vi upptäckte att elementet i området för tjällyftningen varit avstängt……..

/Simon

HJÄLP MED PROJEKTET
LÄS MER OM SÄTTNINGAR

Svar från Micke

Hej Reino,

Som du benämner så har betongplattan för ditt garage spruckit och det beror troligen på att huset står på dålig mark och har därmed fått en tjälskjutning. Det kommer ju sig av att marken som man byggt på inte är lämplig att bygga på och man har kanske inte gått ner till tjälfritt djup i grundläggningen. Ofta blir det så med ett garage. Man gör lite mindre investering i exempelvis markarbetet eftersom att det är en enklare byggnad. Tyvärr är det ju så att man behöver lyfta det här huset, om det har satt sig. Eller i värsta fall då att huset har lyft pga tjälskjutning, så det är det som gör att det yttre lagret spräcks, dvs att det skapas krafter underifrån som gör att det trycker sönder betongen.

Det kan också vara så att man har fått anvisningen in i betongen och eftersom att marken håller fukt (eftersom garaget inte står på bra jord så kommer det in fukt in i betongen). Sen kommer det in i dem här små fickorna som kan ha bildats och därmed spricker betongen. Lösningen om det är en sättning är oftast en geopolymer. När ett hus har satt sig så skapas det hålutrymmen under marken då tjällyftningen sker. När marken expanderar så skapas det porösa fickor som sedan faller ihop över tid. Dessa fickorna behöver man ju då fylla igen med exempelvis en geopolymerlösning.

Vänliga Hälsningar
Micke

Fick du hjälp av denna artikel

0
Publicerat

Fråga från Reino från Gnesta

Hej Micke
Jag skall bygga ett 25kvm stort växthus på en plats med lite jord på berg. Jag håller på att gräva bort allt material ända ner till berget. Berget är förstås inte jämnt utan har lite hålor och sprickor. Min tanke är att bygga en gjutform av trä som följer bergets konturer och sedan lägga frigolit i botten, på med armeringsjärn och sedan dränka allt med betong. Tänker jag fel? Skall jag fylla upp med makadam först? Behöver jag dränera utanför gjutformen? Jag får känslan att växthuset hamnar på bergets krön med avrinning genom sandjord åt två håll.
Hälsningar Reino

Svar från Micke

Hej Reino,

Hej, tack för frågan!
Jag hade inte gjutit med gjutformar och liknande. Det finns idag kantelement som gör jobbet åt en och i och med cellplasten som är kapillärbrytande så bildar man en kantbalk och därav har du inget behov av dem här gjutformarna.
Som jag förstår det så har du håligheter i berget och så länge berget inte lutar så hade jag lagt dränerande material så att husgrundens underlag kommer i våg och fyller igen alla ojämnheter. Packa makademen väl,
Och så länge ditt berg inte lutar åt det ena eller det andra hållet så riskerar du inte att huset glider på berget. Har du däremot en lutning på berget så kan du ju gjuta fast terrasseringsstöd (såkallade L-stöd) som gör att husets undergrund hålls på plats. Sånna L-stöd är väldigt populära. Jag skulle se till att det dränerande materialet hålls på plats av L-stöden och därav får du en bädd där du lägger det dränerande material makadam och liknande. Makadamen ska vara minst 10cm under betongplattan och 20cm under kantbalken. Sedan lägger du ut det kapillärbrytande skiktet i form av cellplast/frigolit, armering samt eventuell golvvärme under armeringen. I kantbalken så gjuter man en betongbalk och kantbalken gjuts in av såkallade kantelement.

Så hade jag genomfört grundläggningen.

Vänliga Hälsningar
Micke

Fick du hjälp av denna artikel

0
Publicerat

Fråga från Jan Söderström från Enskede

Vi ska renovera badrum i en tillbyggnad som har satt sig (två våningar, plintar-krypgrund,90-tal). Hur säkerställa att inte husdelen sätter sig ytterligare och kaklet spricker på nytt? Fått offert på pålning a 150 000 (lerbotten – uppskattat 7 m till fast mark). Värt invänta bättre alternativ?

HJÄLP MED PROJEKTET
LÄS MER OM SÄTTNINGAR

Svar från Micke

Hej Jan,
Jag tycker att 150 000 kr för pålning låter som ett bra pris. Rekommenderar att du går på det. Men jag kan givetvis inte ansvara för denna firmas utförande. Vet ej något om vilket företag du tänker anlita.

Vill du ha alternativ om de du nu kontaktat INTE känns seriösa så återkom till mig så ska jag hjälpa dig med processen framåt.

vänliga hälsningar
Micke

Fick du hjälp av denna artikel

0
Publicerat

Fråga från Marie från Avesta

Hej,
Har ett gammalt betonghus med källare och behöver råd vad som är bäst att åtgärda sprickorna som blivit pga dålig markbärighet (bor nära åkrar) samt trasiga dagvattensrör.
Ska vi påla? eller är geopolymer lika bra? kostnad för pålning?!

Huset är;ca 115/110 kvm. Kvm/biarea, Blir helsnurrig vad som är bäst.Vem kan man lita på?
Kan man renovera ett badrum t.ex. när man har sättningar?
En kille som kallar sig expert sa nä inte dränera heller då blir de fler sprickor.Och vi som vill dränera för det är lite fukt i källaren p.g.a. att det är odränerat sedan många många år.

Tacksam för svar.

HJÄLP MED PROJEKTET
LÄS MER OM SÄTTNINGAR

Svar från Micke

Hej Marie,
Ledsen för sent svar.

Jag hade i ditt läge börjat titta på geopolymerlösningar. Den är ofta mest prisvärda i förhållande till problemet. Att påla löser problemet ännu mer, men kostar också ännu betydligt mer. Jag har skrivit en artikel om detta som du kan komma åt via den gröna knappen ovanför, men kort sagt så hade jag rekommenderat en geopolymer lösning i samband med att jag hade dränerat om. Så att när du dränerar om så gör du detta ingrepp och har professionell hjälp på plast. Jag hade gjort det i ett projekt så att du har en dränering men också en husstabilisering och huslyftning som då täpper till dem här ojämnheterna i marken som har skapats under alla år. Detta eftersom att man byggt på mark som då bevisligen inte var helt lämplig.

Alternativet att påla anser jag vara för dyrt – men här kan du läsa om en fråga som rör en sättning där kostnaden inte blev så farlig. Se här.

Vänliga Hälsningar
Micke

Fick du hjälp av denna artikel

0
Publicerat