Fråga från stefan från Dalarna

Hej Micke.
Jag håller på att plocka in offerter till parhus, fjällstuga jag och min bror skall bygga. Ang. platta på mark: Dom är ofta dåligt specade i anbuden. Vad ska man förvänta sig ingå i en offert för platta på mark till en fjällstuga i Dalarna. Kanske luddig fråga men jag kan ha nytta av svar/ tips fr. ett proffs som dig. Jag har själv elfirma sen 16 år tillbaks så fråga på om du undrar över ngt;-)
Mvh:
Stefan

Svar från Micke

Hej Stefan,

Jag kan bara hålla med om att otydliga offerter är ett stort problem. Det är en av anledningarna till att den här hemsidan finns överhuvudtaget. Jag upplever att det finns ett behov av att informera hur grundläggningsprojekt går till så att du som privatperson förstår det. Då kan du ta mer ansvar för ditt grundprojekt. D.v.s. vikten av att bryta ner projektet i hanterbara delar är stor. Så kallade delentreprenader är således något jag varmt rekommenderar. Genom att bryta ner projekt i hanterbara delar så skapar du möjlighet att själv få insyn i annars ogenomträngliga offerter. Jag har fått offerter som skiljer sig 100 000 kronor precis på exakt samma grundjobb. Det är en orimlig skillnad och en av anledningarna till att denna hemsida en gång i tiden kom till.

Uppdelad offert

Det du ska kräva för en platta på mark är en spec på följande:

Ta in offerter på grundmaterial själv också för jämförelse

För att kunna jämföra helhetspriset så är är det bra om din grundbyggare specificerar grundmaterialet separat i offerten så du kan jämföra grundens totalkostnad. Min erfarenhet är att du som privatperson kan få nog så bra priser av grundleverantörer eftersom de slipper hantverkaren som mellanhand. Om du köper upp materialet själv minska mellanleden och du får, enligt mig, inte sällan bättre pris än vad grundbyggaren kan ge dig (om du inte har en grundbyggare som släpper igenom alla sina rabatter till dig – det förekommer).

Avgränsningar som är normala

Sen har vi avgränsningen som jag tycker att man ska känna till som privatperson. Det är ju det som en entreprenör ofta råkar ut för, nämligen att det blir konflikter med dig som privatperson som beställer av en entreprenör. Det är ofta enligt min erfarenhet problem med markarbetet. Markarbetet innebär en ändring och ändringen är ofta dyrare än vad man tror, det skapar med schaktmassor än vad man tror. Du kan inte riktigt veta vad som händer förrän du har satt grävskopan i backen och sett vad du har under jorden. Det kan finnas stenar, det kan finnas mer matjord än planerat, det kan komma fram grundvatten. Jag vet områden där man gräver för att ha en pool, där väggarna rasar ihop, inte poolväggarna utan gropens väggar därför att det är ren sand. Detta kan då skapa problem för entreprenören då det tar längre tid och entreprenören kanske räknar bort sig och därigenom tar igen det i andra ställen. Det finns alltså många problem med just markarbetet eftersom att det är mycket okänt.

Vänliga Hälsningar
Micke

Fick du hjälp av denna artikel

Fråga från Jessica från Linköping

Hej!
Jag har ett hus som är på en befintlig torpargrund och jag har behov av en tillbyggnad. Huset ligger i väldigt svag sluttning. Jag undrar om det finns några skäl för varför en kommun ska hindra mig från att välja torpargrund för den nya tillbyggnaden? Jag har varit och pratat med kommunen och dem ställer sig mycket frågande till att använda torpargrund som grundkonstruktion för tillbyggnaden.

/Jessica

Svar från Micke

Hej Jessica,
Jag skulle säga att det låter som att kommunen är ute på hal is. Dem ska inte lägga sig i din konstruktion, utan dem ska se till att din konstruktion fungerar och val av grund ska dem inte lägga sig i. Eftersom att jag med 100% säkerhet vet att det går att bygga med torpargrund / krypgrund bara man gör det på rätt sätt.

Kan kommunen ha åsikt om val av grundkonstruktion pga tomtens beskaffenhet

Det jag antar att kommunen menar är att dem kanske tycker att någon annan typ av grundkonstruktion fungerar bättre för din tomt. Det kan ju mycket väl vara så att det lutar lite väl mycket på din tomt och möjligheten att terrassera kanske begränsas och blir därför på något vis dyrare. Men jag ser inte att val av torpargrund eller platta på mark ska ha någon skillnad där, utan i såfall skulle det möjligen vara en plintgrund som kan bli billigare om det är priset som kommunen funderar på.

Fuktproblem – inte med nya isolerade krypgrundselement

Den andra tanken som jag har är kring hur möjligen kommunen tycker att en krypgrund (som det heter idag – torpargrunder med stenar och liknande byggs inte längre ) är en riskkonstruktion ur fukthänseende. Bygger man med isolerade krypgrundselement så är det inga som helst problem fuktproblem. Idag har man så bra isolerade grundelement med ventiler som gör att man får en bra uteluftsventilerad krypgrund. Så det ska inte vara några problem med fukt i dem bra moderna konstruktionerna som jag känner till. En leverantör av dessa hittar du här.

Fick du hjälp av denna artikel

Fråga från Gunnel från Stockholm

Hej på dig,
Ska bygga om mitt hus och huset jag vill leda bort dagvattnet till en stenkista. Vilken storlek på rören tycker du vi ska ha för vårt dagvattenrör

Svar från Micke

Hej Gunnel,

När man bygger bygger ett hus eller bygger till så behöver byggprojektet hantera dagvattensystemet i någon form. Dvs vattnet som samlas upp från taket på den nya byggnadenleder ner vattnet i stuprören och då gäller det att det vattnet kan tas omhand. De dagvattenrör som finns ska ju då forsla bort vattnet från huset till ett ställe där det tas omhand.

Dimensionen på rören

Dimensionen på dem här rören ska vara 110 mm eller 160 mm i diameter

Stenkista ett bra alternativ för LOD – lokalt omhändertagande av dagvatten

En stenkista är ett bra alternativ för att ta hand om dagvatten lokalt (s.k LOD). På ett hus så kommer det ju fantastiskt stora regnmängder sätt till ytan om det regnar mycket. Har du varit med om ett skyfall och bor i hus så vet du att fullständigt stormar vatten genom stuprören. Det gör ju att man behöver relativt väl dimensionerade stenkistor om man inte ska föra bort dagvatten via det kommunala dagvattensystem. Så här kan man då ha dagvattenrör som då tar vattnet från huset och för bort det till stenkistan. Dimensionen på dem här rören ska vara 110 mm.

Vänliga Hälsningar
Micke

Fick du hjälp av denna artikel

Fråga från anonym från Järfälla

Hejsan! Vi ska bygga ett garage och har spräckt bort en hel del berg. I de gropar som blir, ska man packa igen dessa med bergkross? När marken är plan har vi tänkt oss ett dränerande skikt på ca 200mm, sedan 200mm isolering och slutligen 100mm platta. är det något speciellt att tänka på gällande markduk eller det bärande lagret (berget är väl tillräckligt i sig?) Mvh Oscar

Svar från Micke

Hej,

Som jag har förstått det så har du ett berg som du ska spränga bort och garaget kommer ligga på en yta som delvis är på berg. Med berget som underlag och efter att du sprängt bort det så ligger det på det dränerande materialet.

Dränerande material

Groparna kan du fylla igen med bergkross som är ett av flera möjliga val av dränerande material. 200 mm dränerande material och 200 mm isolering är en bra lösning anser jag.

Jag tycker därför att din lösning låter bra och 200mm dränerande material anser jag vara fullt tillräckligt.

Markduk eller inte

Du behöver inte tänka på markduk när du har berg. Markduk används när det finns risk för att det dränerande materialet trycks ner i det underliggande materialet som det t ex kan göra vid lera.

Markduken skulle möjligen behövas på där du bygger på den delen som inte är berg om du har lermark som du inte vill ska penetrera in i det dränerande materialet. Nu ska du ju ha 20cm och det är fullt tillräckligt och därmed behöver du inte något markduk är min bedömning.

All matjord ska alltid bort

Du måste däremot se till att du tar bort all matjord på den delen som inte är på berg. När du har lagt 200mm dränerande material så är det viktigt att ordentligt packa detta så att du får en packning mot berget. Detta ska inte vara några som helst problem och det gäller även om det är vanlig mark. Makadam på vanlig mark där du gräver bort matjord och anledningen till varför man har en markduk är för att man inte vill blanda materialet med den kringliggande jorden. Det är framförallt om man vill spara in lite på det dränerande materialet exempelvis vid pooler, eller om man vill hålla ogräs borta men jag tycker inte att det låter som att du behöver någon markduk.

Lutar berget?

En viktig poäng är att berget inte lutar för då kan du behöva ett L-stöd eller liknande som håller uppe och skapar en terrass på vilken man bygger. Men det låter som att du kommer spränga och få en rak och slät yta ihop med marken och då ska det inte vara några problem. Annars finns det en stor risk att huset glider på berget, så tänk på det.

Vänliga Hälsningar
Micke

Fick du hjälp av denna artikel

Fråga från Janne från Bålsta

Hej!
Vi har en enplansvilla med källare byggd -76. Den är byggd på en gjuten platta och källarväggarna är uppmurade av lättbetongblock. I anslutning till huset, på ena kortänden byggdes ett garage, som står på en egen platta. Ut från källaren går en trappa upp till garaget, och det är den dörröppningen som nu har en spricka i den murade väggen. Jag misstänker att garageplattan har sjunkit i ena änden och nu drar med sig garaget, som i sin tur sitter fast i huset. Tankar finns på att riva garaget och bygga nytt, men jag skulle vilja veta vilka alternativ som finns och framför allt hur jag reparerar huset.
Ha det bra!
/Janne

Svar från Micke

Hej Janne,
Som du beskriver kan det också vara så att garagegrunden har tryckt in källarväggen. När man bygger till en platta på mark intill en källare så ökar jordtrycket och det blir tryck på källarväggarna. Är källarväggen inte tillräckligt stark så kan denna tryckas in. Det kan vara bra att tänka på när du bygger till ditt nya garage. Man kan kompensera trycket på olika sätt. T ex gräva ur djupare och ersätta med cellplast.

Vänliga Hälsningar
Micke

Fick du hjälp av denna artikel