Fråga från Stephan på ö ca 900 meter utanför Ljusterö i stockholm

Hej, skall bygga fritidshus med loft om ca 110 kvm i botten. marken är torr, men sannolikt mycket sten 30 cm ned. Jag har haft 3 entreprenörer ute och får olika bud.

Vad hade du gjort ?

/Stephan

Svar från Micke

Hej Stephan,

Några kompletterande frågor.
1) Viiken typ av grund ska du ha. Krypgrund eller platta?
En krypgrund kan vara lite enklare kanske då den inte kräver betong men isolerar bättre än exempelvis en plintgrund.

2) Hur ser offerterna ut uppdelat på arbete och material.
2a) För offerten på arbetet:
Har du läst denna => https://husgrunder.com/ny-husgrund/husgrunden-sa-gjuter-man-en-betongplatta/.
Bra faktiskt tycker jag för den som ska gjuta en villagrund.

Ofta brukar grundbyggare köra på ett helhetspris. Försök förhandla fram hur många timmar ett grundprojekt tar och försökt få fram timpriset.
Priset är viktigt men det är också viktigt med personkemi och känsla kring kompetensen. Provtryck dem på några frågor om du blir osäker på grundbyggarens kompetens.
Vet inte hur det ser ut kring ljusterö men när det är en ö kan praktiska saker bli krångliga

  • Hur får du dit materialet
  • Transporter av personal
  • Hur forslar du bort eventuella schaktmassor
  • Hur löser du vatten och avlopp – alltid en utmaning på en ö?
2b) För materialet:
Här finns ofta dolda påslag från grundbyggaren. Genom att bryta isär offerterna får du ett mer överskådligt pris.
Kräv att få se materialofferten och jämför här så att materialet är rimligt.
http://www.tjallden.se/snabbkalkyl/

Låter spännande hela projektet. Skicka gärna bilder under projektet – alltid kul att se hur det ser ut

Hälsningar Micke

Fick du hjälp av denna artikel

Fråga från Fateh från Botkyrka

Hej,, jag ska renovera botten våningen o vill byta element mot golvvärme som ska monteras på betong platta,, vad koster materialet per kvm för golvvärme o gjutning?
Jag har yta på 55 kvm .
Med vänlig hälsning,
Fateh

Svar från Micke

Hej Fateh,

Tack för frågan.

Det framår inte av din fråga exakt men jag tror du är ute efter att ha vattenburen golvvärme. Som jag ser det finns det två val du har.

Alternativ 1: Gjuta in den vattenburna golvvärmen i betong som du beskriver
När du gjuter in den vattenburna golvvärmen i betong så bygger det cirka 60-70 mm. Matar jag in 55 kvm hos Tjällden’s kalkyl på www.tjallden.se så får jag följande kostnad.

Således kostar själva systemet cirka 9 300 kr inklusive moms. Till det kommer själva betongen och kostnaden för att gjuta.

För att gjuta betonggolvet kan man antingen gjuta med betongbil eller blanda själv. 55kvm x 0,06 m tjocklek leder till 3,3 kubikmeter betong. Det är ganska mycket att blanda själv så jag skulle köpa en leverans från en betongbil. Tyvärr har betonggjutning en ganska hög startkostnad och tillkommande kvm blir billigare så det blir nog ganska dyrt per kubik. Vi brukar räkna med 1500 kr per kubik. Till detta kommer cirka 2 500 kr armeringsnät.

Summerat blir det cirka: 16 800 kr plus eventuella kostnader för betongbilen och arbetet.
Jag kan ha glömt något 🙂

Alternativ 2: Lägga golvvärme i färdigt system
Detta system bygger betydligt mindre men kostar mer. Systemet bygger mellan 18 mm till 70 mm.
Har pratat med Tjällden som säljer sånt.
Att genomföra själva gjutningen kan göras med flytande golv med spårad cellplast som har aluminium plåtar i sig vari man kan lägga den vattenburna golvvärmen. Informationen var som jag förstod det inte riktigt tydligt på deras hemsida så kontakta dem direkt om du undrar mer om denna. Fråga dem efter ”flytande golvvärme” eller liknande. Konstig benämning men systemet går under det namnet (eller liknande).

Fick du hjälp av denna artikel

Fråga från Marie i Kristianstad

Hej!
Jag har tittat på ett hus som är byggt 76. Besiktningsman har hittat följande fel i konstruktionen;

  • Källarplan / Allmänt Utvändigt fuktskydd är äldre än 20 år. Eftersom källarens utvändiga fuktskydd (dagvattensystem, dräneringssystem samt fuktskydd utvändigt källarytterväggarna) är äldre än 20 år, vilket betraktas som dessa delars genomsnittliga tekniska livslängd, så kan systemet ha nedsatt funktion.
  • Källarytterväggarna består av betongblock som monterats i sektioner. Utifrån räknat så är det betongelement med gjutna klackar på – mellan betongklackarna så finns det isolering – på dessa betongklackar så sitter det cellplastremsor – på klackarna med cellplast så har det monterats en spånplatta. Vid kontroll i ett upptaget hål i gillestugan så kändes det en svagt avvikande mikrobiell lukt, även vid golvsocklarna i de andra utrymmen kunde det kännas en svagt avvikande mikrobiell lukt. Organiskt materia/isolering/spånplattal i en källare på ytterväggarna är inte en bra konstruktion på grund av naturlig fuktpåverkan utifrån och på grund av att det blir en stillastående luft i konstruktionen vilket gör att det blir en fuktig miljö där det uppstår en avvikande lukt. En rekommendation är att allt det organiska materialet bör rivas bort och återställas med ett icke organiskt material.
Kan du ge något tips eller råd utifrån ovanstående information om det är kostsamt att åtgärda? Hur gör man?

Med vänlig hälsning
Marie

Svar från Micke om fel i besiktningen på en källare

Hej Marie,

Det är svårt att göra en bedömning av kostnaden, men att dränera om innebär att du ska gräva upp runt om hela huset ner till underkant grund och sätta ny dränering och eventuellt en dräneringsskiva. Då det är ett ganska så omfattande jobb samt att trädgården kommer att påverkas ska du räkna med att det kommer att kosta en del. Kontakta en lokal byggare som kan göra en uppskattning.

Mvh Micke

Fick du hjälp av denna artikel

Fråga från anonym i Kungsängen i Stockholm

hejsan. jag har ett sutteränghus som jag vill komplettera med atterfallstillbyggnad 3,5x4m i slänten på hussidan. jag skulle vilja bygga tillbyggnaden på plintar men är inte säker på att det håller. Huset har betonggrund och marken i slänten består av jord och sten. räcker plintar. Hur många i så fall. Eller bör jag gjuta?

Svar från Micke

2015-04-25
Tack för frågan. Det är jättehett med Attefallshus och frågorna kring detta haglar in. Vi kommer tillsammans med Tjällden som hjälper oss att svara på de svårare frågorna att gå mer på djupet i dessa frågor. Återkommer i ärendet.

2015-04-26
Angående Attefallshus som ska ske som en tillbyggnad så ser vi det som en vanlig tillbyggnad. Komplexa tillbyggnader kan behöva en konstruktör för att få till alla detaljer rätt. Det är många frågeställningar som behöver få ett svar. Grunden är bara en av många frågeställningar.

Jag hade gjutit en betongplatta av flera anledningar.

  • En betongplatta är jämfört med plintar en mer isolerad konstruktion
  • Vattenburen golvvärme gjuts enkelt in i betongplattan
  • Med L-stöd och andra terasseringsmetoder kan du bygga en stabil undergrund.
  • Plintar kan kräva mer jobb för din konstruktör. Detta då lasterna från huset ska tas upp på ett par punkter istället för i en kantbalk med tillhörande betongplatta. Tillbyggnaden behöver således en bjälklag som bär mellan plintarna.

Plintar har också många fördelar. Det förstår jag. De är ofta enkla att få till byggplatsen och kostar troligen mindre.

Fick du hjälp av denna artikel

Fråga från Tord på Tjörn

Hej,
jag står inför att välja husgrund.
Jag undrar om Ni vet om det är billigare att bygga en konventionell platta på mark (utan golvvärme) med massivt trägolv ovanpå som ytskikt (och plastmatta i badrum) eller om det är billigare att bygga en krypgrund med t.ex.Ytong block och bygga ett oisolerat bjälklag med bärande massiva golvplankor, inga golvskivor eller ljudisolering heller. Plastgolv i badrum.

Hoppas att Ni kan hjälpa mig med detta,
mvh, Tord

Svar från Micke

Jag tycker denna fråga är jätteintressant eftersom det är vanlig fråga och det finns många lösningar på vilken grund du kan välja för ditt hus.

Pratat med Tjällden om denna.

Så här förklarar de hur de resonerar.

En betongplatta är den dominerande husgrundstypen idag för åretruntboende. Dvs när man vill ha en isolerad husgrund som kan värmas upp ofta med vattenburen golvvärme. Läs mer här om en normal platta på mark.

Krypgrunder passar väldigt väl för hus som levereras som färdiga moduler. Det finns många hustyper (smålandsvillan och älvsbyhus exempelvis) som byggs med krypgrunder även idag. Men många andra typer av hus kommer också som moduler såsom förskolor, baracker mm. Dessa lämpar sig mycket väl för krypgrunder då de kommer ut på byggplatsen och ställs rätt upp och ner på grunden. Det som är fördelen där är att huset har färdiga bjälklag som står i direkt kontakt med krypgrunden. Om du dessutom har isolerade krypgrundselement så undviker du de negativa effekterna som krypgrunder kan förknippas med där luftfuktigheten kan bli ett problem.

Att använda Ytong som grundbalkar har jag inte hört tidigare. Det skulle säkert gå, Ytong är ett material på frammarsch men skulle säkert innebära ganska mycket anpassningar på byggplatsen då det är viktigt att ventilera krypgrunden väl. Då tror jag det finns bättre lösningar för krypgrunder. eftersom dessa lösningar har färdiga ventiler.
Se film om dessa kantelement här.

Vänliga Hälsningar
Micke

Fick du hjälp av denna artikel