Vid årsskiftet 2012 ändrades bygglovsprocessen så att den som lämnar in bygglov nu behöver komplettera uppgifter om husgrunden. Konstruktionsritningarna för husgrunden syftar till att man ska kunna visa kommunen att grunden klarar husets laster och att man säkerställer en bättre grundläggning.

Markundersökning

För att klarlägga vilka laster som marken klarar av så behöver man göra en grundundersökning. Beroende på hur du fått tag i tomten så kan detta redan ha varit gjort. Se till att det finns uppgifter om tomtens bärighet innan ni börjar bygga.

Grundkonstruktionsritningar och lastplaner – genomskärning av husgrund

grundritning
Beroende på hur ni köpt huset så finns det olika sätt att få fram de nödvändiga handlingarna. Tanken med grundritningarna och lastplanerna är att få klart för sig om man exempelvis behöver armera extra på vissa ställen i huset eftersom det finns punktlaster av olika slag. Här följer några exempel på punktlaster
  • bärande pelare
  • tunga eldstäder och öppna spisar
  • bärande väggar
  • specialkonstruktioner kring fasaden såsom burspråk eller tunga glaspartier

Grundritningarna hjälper grundbyggaren

Grundritningarna hjälper grundbyggaren att genomföra grundläggningen på ett förutbestämt sätt samt ger den kvalitetsansvarige möjlighet att kontrollera att grunden uppförts efter ritningen. Det är ett slags kravspecifikation på hur grunderna ska uppföras. Om du köper huset av en hustillverkare brukar de kunna erbjuda en så kallad lastplan. Ta med denna lastplan till er grundleverantör eller en konstruktör så tar de fram de nödvändiga konstruktionsritningar utifrån husets laster.
Om du vill få hjälp med grundritningar så ingår de ofta i de kompletta paket som grundleverantörer erbjuder. Se här för priser för kompletta paket och grundleverantörer. Om huset är arkitektritat eller om Ni ritat huset själv eller valt att anlita en arkitekt är det viktigt att få klart för Er hur lasterna i huset ser ut. Det kan man få genom att ta husritningen till en konstruktör. Möjligen kan grundleverantören hjälpa till även här.

Ställ krav på din grundleverantör för grundkonstruktionsritningar

Det ska finnas en grundkonstruktionsritning för varje husgrund och den ska utformas efter det specifika husets konstruktion. Det är vanligt att man blandar ihop denna ritning med den ritning som följer med hustillverkarnas ritningar. Dessa innehåller inte alltid den nödvändiga information som behövs, exempelvis lasterna som ska finnas och som ligger till grund för grundkonstruktionsritningen.

Lasterna som ett hus utsätts för är unika för varje hus. Volymtillverkade hus har givetvis en förutbestämd lastplan men det räcker med att man installerar lite specialanpassade öppna spisar eller liknande så behöver en grundkonstruktionsritning ritas om med dessa nya förutsättningar.

Huset tar också upp laster

Man får inte glömma att nederbörd i form av snö också utsätter konstruktioner, inte bara huset, för laster. En altan till exempel kan om exempelvis snön rinner ner på altanen från taket riskera att väga 100 tals kilo. Och om altanen exempelvis delar plintar eller liknande med huset så är det mycket viktigt att ta med snön i beräkningen. Snön belastar också taken givetvis som i sin tur gör att lasterna förs ner i huset och till sist behöver tas omhand av husgrunden.

Linjelaster och punktlaster

En husgrund belastas av olika typer av laster. Dels belastar huset husgrunden med linjelaster. Dessa kommer från att väggarna bär upp huset och kraften går ner i huset och tas upp av syllen.

En punktlast är mer förknippad med stora tunga konstruktioner (se exempel ovan).

Att räkna på husgrunders påverkan från laster och utifrån dessa laster bedöma och ta fram en grundkonstruktion är inte något man vill slarva med. Genom att räkna fram den kompletta grundens förutsättningar så kan rätt material tas fram för just ditt objekt. Exempelvis så är det viktigt att man får rätt kvantitet och kvalitet av olika ingående material i husgrunden.

  • armeringsnät
  • armeringsjärn
  • kantelement
  • cellplast

Betongplatta sektion – en detaljerad principskiss med kantbalken i fokus

När man ritar en husgrund i genomskärning visar man ofta en grundsektion. Denna beskriver hur en kantbalk ska se ut och vart armeringen ska placeras.

Grundritning till gjuten garageplatta

En garagegrund behöver också ritas upp. Det som skiljer en garageplatta och därmed ritningen är

  • sockelns potentiella höjd om man vill ha garage som man ska kunna spola av
  • mindre laster pga mindre fastighet
  • lägre isoleringskrav

Bra att veta om bygglov

Om du väljer att själv bygga huset är du i form av byggherre skyldig att söka bygglov. Detta bör du göra på god förhand innan du påbörjar byggarbetet. Tänk på att det kan ta flera månader att få ett bygglov godkänt och att du sedan har två år på dig att inleda bygget. Det går bra att begära ett förhandsbesked från kommunen om du är osäker över kommunala restriktioner som kan gälla i ditt område. Minst tre veckor innan bygget påbörjas ska kommunen även tillhandahålla en bygganmälan. I samband med detta måste du utse en person som är kvalitetsansvarig för bygget och löpande kontrollerar att alla regler och lagar följs. Tiden det tar att bygga ett hus beror helt på hustyp, entreprenad och byggmetod. Ett modulhus av enklare modell kan stå färdigt efter cirka fyra månader, men bygger du själv kan det ta upp till fem år att bygga klart huset. Under den perioden söker du nytt bygglov. Under byggtiden bör du vara noggrann med att försäkra ditt hus.

Du får inte bygga större fristående byggnader utan bygganmälan eller bygglov. Men vad får du egentligen göra? Bestämmelserna kan varierar från kommun till kommun men det här kan du i alla fall sätta igång med direkt:

  • Fristående byggnad (friggebod) med en total byggyta på högst 15 kvm och en största höjd från mark till taknock på 3,0 m.
  • Byggnaden får inte stå närmare tomtgränsen än 4,5 m.
  • Utegrill, öppen spis utomhus, mindre trappor och räcken.
  • Markterrasser, utegolv etc.
  • Mur eller plank som inte är högre än 1,8 m, inte sträcker sig mer än 3 m ut från huset och inte står närmare tomtgräns än 4,5 m.

Vilka ytterligare ritningar behövs till ett husbygge?

När du söker bygglov behöver du börja med att skicka in till kommunen där huset byggs en ansökningsblankett om husbygge, uppgifter om vem som är kontrollansvarig, situationsplan/markplaneringsritning gjord på en ny nybyggnadskarta samt ett antal ritningar

  • arkitektritning av huset
  • planritningar
  • fasadritningar
  • sektionsritningar

Ansökningsblanketter och dylikt kan variera lite med namn mellan kommunerna men de finns nästa alltid att finna på deras hemsidor. Därefter krävs att en kontrollansvarig utses. Vid husbyggen idag behöver ett antal olika kontroller genomföras och det är oftast smidigt ifall det är samma person som gör detta. Den kontrollansvariga ska se över att huset har låg energianvändning, god tillgänglighet samt att huset är har god ventilation och är byggd enligt god bostadsutformning.

De ritningar du behöver skicka in är först en markanvisning som består av en karta med kringliggande byggnation, tomtens utformning, anvisning för uppfart, garage/parkeringsplats. Kom ihåg att även inkludera tomtgränserna med mått gentemot grannar och dylikt.

Ifall det är en ny fastighet eller om det ska bli ett helt nytt hus på en befintlig fastighet kan en nybyggnadskarta krävas. Även ingångar på vatten och avlopp samt el och värme kan krävas. Alla kartor ska vara i skala 1:100 men kom ihåg att olika kommuner har varit olika snabba med att anamma de nya mätsystemen och det är därför alltid bra att söka upplysningar från tjänstemännen på kommunen kring vilka system som ska användas. På ritningarna ska alla mått och skalor vara utsatta och de ska ha varit gjorda på ett fackmässigt sätt.

Ritningar av fasad, plan och sektion ska också bifogas och vara gjorda på samma sätt som själva husritningen. Det vill säga att de ska vara synbara från flera olika håll och göra det lätt för tjänstemännen att kunna se hur upplägget är. Kom ihåg att en byggnadsansökan kan ta upp till 3 månader och vid större byggnationer kan dröja ännu längre. Detta gör det viktigt att vara ute i god tid och planera sitt hus tillsammans med en byggherre som har bra vetskap om allt som krävs. Kom ihåg att hus av mer avancerad karaktär ofta tar längre tid både genom process och byggnation.

Källa för gjuta platta delen av artikeln: Tjällden AB

Idag väljer många att bygga ett friggebod för att använda det som ett gästhus, ett bastu, verkstad eller förråd. Det är en mindre komplementbyggnad och om du planerat att bygga ett friggebod behöver du inte ansöka om ett bygglov.

Priser och kostnader för att gjuta platta för friggebodar

Om du vill ha reda på priser på arbete och material för att gjuta platta för en friggebod.

Regler om bygglov för friggebodar

Däremot finns det andra regler som du måste ta hänsyn till. Din friggebod måste exempelvis vara fristående till och man får inte bygga den ihop med bostadshuset. Den sammanlagda arean av alla friggebodar som man planerat att ha på tomten får inte vara större än 15,0 kvm. Du måste även se till att höjden på byggnaden inte överstiger 3,0 meter.

Väl genomtänkt planering

Precis som alla byggprojekt är det viktigt med en väl genomtänkt planering. Du bör göra en skiss på hur måtten du planerat att använda och också planera var på tomten du ska bygga friggeboden. Det kan också vara viktigt att planera en tydlig budget för att undvika att kostnaderna överstiger det du egentligen har råd med.

Gjuta platta till friggeboden

När du är klar med planeringen är det dags för grundläggningen som är viktig för att undvika framtida problem som kan uppkomma.
Platta på mark av betong, mura med lecablock, prefabricerade betongplintar är exempel på olika alternativ för grundläggningen.

Schakta för din friggebodsgrund

Innan du börjar med utsättning utav grundläggningen bör du börja med att gräva ut platsen för grunden, schakta bort jordmassa och skyffla bort eventuell gräsyta, grusa av hela markytan och kontrollera till sist om det under marken finns eventuella avloppsrör och vattenledningar. Du bör också ha koll så att alla mått stämmer. Att vara noggrann med grundläggningen är väldigt viktigt eftersom att det är grunden till hela bygget och för att det kan bli svårt att i efterhand gå tillbaka och ändra på någonting.

Gjut en enklare platta på mark

Om du ska gjuta en platta på mark grund till din friggebod så är kraven på denna betongplatta väldigt enkel i förhållande till mer komplexa konstruktioner såsom en villagrund, maskinhall, verkstad eller liknande. Därför kan du gjuta en enkel platta. Vi kommer skriva en artikel senare om detta och ber att få återkomma med just hur denna förenklade konstruktion ser ut.

Plintgrund till din friggebod

Om du väljer att gjuta plintar för grunden behövs sex betongplintar som också är stadiga, dessa bör vara 20 cm diameter och ungefär 100 cm långa. När du har dina plintar klara är det därefter dags att gräva plintgropar och papprör som man ställer i som gjutformar och djupet ska vara på cirka 80 cm. För att på bästa sätt kunna få rätt läge och höjd kan det vara bra med måttband och vattenpass.
Blanda betongen
Nästa steg är att blanda torrbetongen med vatten och sand och behöver man hjälp med detta finns tydliga instruktioner på förpackningen. Tänk på att det ungefär kommer att behövas drygt en liter säck med betong per plint. Detta är ännu ett exempel till varför man från början ska ha planerat noggrannt så att man i slutändan inte inser att man inte har tillräckligt med material till bygget.
Stabilisera gjutrören
För att kunna stabilisera gjutrören kan du ha i lite betong i gropen och när du är klar med detta är det dags för att återfylla runtomkring rören med jord. Därefter ska gjutrören fyllas med betongen och se till att betongen får torka i minst ett dygn.
När betongen har torkat klart är det dags för bärlinorna att läggas ut på plintarna och de ska även spikas ihop samt fästas i förankringsjärnen. Har du tänkt att isolera din friggebod ska du lägga på isoleringen på bjälkarnas fukttåliga underkanter.
Har du noggrant följt planeringen har du nu byggt en bra grund till din friggebod!

Det har blivit dyrare och dyrare att köpa hus. Detta gör att fler och fler inte väljer att byta hus utan de bygger istället ut och renoverar sin nuvarande egendom. En trend som följer av det är att fler bygger friggebodar av lite högre kvalitet, och som en konsekvens av det så lägger privatpersoner fler och fler husgrunder av typen platta på mark.

Traditionella friggebodsgrunder kan bestå i att ha olika typer av plintlösningar, lekablock eller liknande. Dessa skyddar varken mot fukt eller är särskilt isolerande. Om syftet är att få en friggebod med året runt standard är detta således en dålig lösning.

En annan sak som gäller för husgrunder till friggebodar är att de inte behöver klara samma laster som större hus, varvid enklare grundläggningsmetoder kan användas. Exempelvis behöver man inte så tjockt lager med betong i den gjutna betongplattan, varvid en betongbil kan undvikas vilket spar stora kostnader. Det kan räcka med att hyra en betongblandare modell mindre och gjuta ett tunnare lager på plats efter behov. Men ska man ha tunga öppna spisar, bärande pelare inne i friggeboden kan det ändå vara bra att göra beräkningar på husgrunden.

Vad är en pumpgrop?

Pumpgropar är en av flera viktiga beståndsdelar i det man ibland kallar slarvigt för vatten och avlopp.
En pumpgrops primära syfte är att se till att lösa problemet vissa hus har med grundvatten eller andra typer av vatten (dagvatten exempelvis).

Pumpgrop för dagvatten- Vanligt för att lösa för lågt placerat dagvatten

Genom en pumpgrop kan grundvattennivån sänkas lokalt. Du kan även se till så att en tomt vars dagvattensystem ligger för lågt jämfört med det kommunala dagvattensystemet kan pumpa undan vatten så dagvattnet kan dämmas upp inuti brunnen. När så vatten fyller brunnen så kan man sedan använda en pump (därav begreppet pumpgrop) för att pumpa upp vattnet upp ur brunnen till nivån som det kommunala dagvattennivån befinner sig i. Därifrån kan dagvattnet föras bort.

Pumpgrop – bygga själv eller använda en färdig lösning

Man har två val när man ska anlägga en pumpgrop.

  • bygga pumpgrop själv
  • köpa färdig lösning

Hur bygger man en pumpgrop själv

När du ska bygga en färdig pumpgrop själv så behöver man göra följande.

  • Gräva hål. Hålet kan vara olika djupt men bör vara minst 2 meter.
  • Ett rör träs ner i hålet. Rörets diameter ska vara 350 mm och uppåt
  • Längst ner i hålet placeras dränerande material. Precis som med husgrunder så ska det dränerande lagret bestå av dräneringsgrus, makadam eller liknande. Du behöver minst 10 cm dränerande material.
  • Markduk läggs ovanpå det dränerande materialet för att pumpgropen inte ska bli en sörja och därigenom sätta igen pumpen
  • för att föra bort vattnet från brunnen behöver man ett rör på lämplig höjd som syftar till att kunna leda bort vattnet. Ett rör om 100-110 mm duger gott
  • Till sist placeras en pump med automatisk aktivering så fort vatten börjar ansamlas i pumpgropen.
    Pumpen för därmed undan vattnet till
    den del av systemet som ska föra bort vattnet.

Det finns olika typer av pumpgropar som relaterar till husgrunder i någon form.

Mer om pumpgropar

Generellt så är en pumpgrop mer en brunn än en grop.

Det huvudsakliga syftet är oftast avsett att se till att föra bort grundvatten från olika delar av huset eller tomten.

Pumpgrop dagvatten

En pumpgrop kan vara en integrerad del i ett hus dräneringssystem. Ofta kopplar man ihop husets dagvattensystem med en pumpgrop. Det vanligast förekommande anledningen till att ha en pumpgrop är att husets dagvattensystem ligger på en lägre nivå en kommunens dagvattensystem. Eller så behöver man sänka grundvattennivån lokalt av andra anledningar.

Genom att gräva ett 2 meter djupt hål med dränerande material underst så får man en brunn. Därifrån förs dagvattnet bort med hjälp av en pump.

Brunnen består av ett plaströr med en diameter på 350 mm.

Pumpgrop krypgrund

När det gäller krypgrunder används ibland pumpgropar för att ta hand om överblivet vatten. Att anlägga en pumpgrop i krypgrunden löser inte alla fuktproblem i krypgrunden. Läs här hur man åtgärdar fuktproblem i krypgrunder.

En pumpgrop i en krypgrund syftar snarare till att styra dagvattnet så att problem med markfukt kan styras och få undan vattenansamlingar. Men det gäller också att ha en bra dräneringslösning i övrigt med dagvattenkassetter och liknande.

Pumpgropar är ett komplement i dräneringslösningar idag.

Hur armerar du en platta på mark?

Att armera en betongplatta är en av många delar i att gjuta en betongplatta. Läs mer om hela processen här.

Syftet med armering

Betong har mycket god tryckhållfasthet. Betong i sig har en låg draghållfasthet och det vill man åtgärda genom att tillsätta armeringsjärn och armeringsnät.
Armering i betongplattan har därför det huvudsakliga syftet att ge betongen en god draghållfasthet.

Armeringsjärn i kantbalken

Kantbalken är den del av en platta på mark som får ta upp mest laster från huset. Därför gjuter man balken tjockare än betongplattan i övrigt. Kantbalken utsätts inte bara för linjelaster i kantbalken men också för dragkrafter. Dessa krafter tas omhand av de armersjärn som placeras ut på armeringsdistanser i kantbalken.

Armering i betongplattan

Betongplattan gjuts cirka 10 cm tjock för en normal grund. För att stärka denna konstruktion armerar man med både armeringsnät och armeringsjärn.

Armeringsdistanser för rätt höjd

Det finns två typer av armeringsdistanser. Dels har man armeringsdistanser för kantbalken som ofta görs av betong. För betongplattan använder man armeringsdistanser av plast för att säkra näten i betongplattan. Båda dessa placeras ut ovanpå grundisoleringen/cellplasten.
Med hjälp av armeringsdistanser säkerställer man flera saker.

  • armeringsjärnen i kantbalken stöttar upp kantelementen så att de står stadigare.
  • armeringsdistanserna säkerställer att armeringen flyttas upp på optimal position i plattan

Så bockar du armeringsjärn

Bilden visar ett enkelt verktyg för hur du kan bocka armeringsjärn.
  • Fäst bockningsverktyget i något stabilt underlag
  • För in armeringsjärnet enligt bilden
  • Bocka

Att bocka armeringsjärn är fundamentalt när man lägger grunder. Det som gör att det behövs är
kan bocka armeringsjärn.

  • Du vill skapa flexibla armeringslösningar på byggplatsen. Det kan gälla i princip vad som helst.
  • Du kan behöva hantera olika extra armeringar som behöver lösas för punktlaster eller linjelaster.
För en normalstor grund är det inte görbart att blanda betongen själv. Då behöver du beställa en betongbil. Då kan du behöva så mycket som 15 kubikmeter betong.

Ju större din grund är desto mer lutar det åt att du ska använda en betongbil istället för att gjuta själv.

Fördelar med att gjuta betongplattan själv

Den största fördelen med att gjuta plattan med egenblandad betong är

  • du kan frakta cementsäckar enklare än färdigblandad betong. Om en betongbil fastnar för länge i en kö på motorvägen så är det inte roligt. Har du en mycket avlägsen tomt i skärgården eller liknande kan du kanske inte få dit stora mängder betong.
  • Du kan gjuta i omgångar och kan därför måtta ordentligt. Vid mindre mängder betong för exempelvis pooler kan detta vara riktigt bra och till och med kostnadseffektivt.

Vad kostar cement för betong på säck

betongbil

En säck om 25 kg som räcker till cirka 13 liter bruk / betong kostar ungefär 40 kr.

Vad behöver man för att blanda betong själv

För att blanda betong själv för mindre betongplattor behöver du en betongblandare och en skyffel samt ett antal hinkar.

När man ska blanda betong för att gjuta platta så behöver man standardcement, makadam, och vanligt vatten.

För att gjuta platta så ska man ha motsvarande

  • en del cement
  • en del makadam
  • två delar sand

Börja blandningen med att tillsätta en halv spann vatten ner i blandaren.

När du sedan ska tillsätta de torra delarna så ska man tillsätta 5-6 skyfflar sand tillsammans med ungefär hälften så många skyfflar cement. Tillsätt sedan tre skyfflar makadam.
Då fyller du en normalstor blandare.

Blanda tills du får en bra blandning

Hur lång tid tar det att blanda betong på säck själv

Att fylla en normalstor blandare och blanda till betongen tar cirka 15 minuter. Sedan ska betongen stå i blandare och blanda i cirka 10 minuter.

Beräkna hur mycket betong som går åt

Se denna artikel för att beräkna mängden betong.

Vad kostar det att beställa en betongbil

En betongbil inklusive betong för en normal villagrund kostar cirka 20 000 – 30 000 kr beroende på storleken på betongplattan.

Vad behöver man för betongtyp för att gjuta en platta

Betong är en hel vetenskap.
Vilken cement som ska ligga till grund för betongen beror lite på vilka omständigheter som råder för din betongplatta.

  • utetemperatur
  • snabbhärdande
  • hållfasthet
  • mm

Hur mycket betongs ryms i en betongbil

För att kunna beräkna totalkostnaden och priset på en betongbil så kan det vara bra att veta hur mycket betong som en betongbil kan transportera till dig. En normal betongbil rymmer cirka 6 kubikmeter betong.

Hur mycket väger en kubikmeter betong?

En kubikmeter betong väger cirka 2,4 ton.

Det är bra att tänka på detta när man exempelvis ska gjuta sin grund. Betongen väger massvis. Tänk på all den kraft som betongen som slås ner i exempelvis kantbalken. Den kraften är tillräcklig för att välta kantelementen om man inte har förberett med återfyllning av schaktmassor.